"att" poems
Fingerprints and fibers,
Accumulated talk,
Whispers in the corners,
Bodies demarcated in chalk
On the marble courtroom stairs.
His misery became a pall.
With mourning signs in splattered pairs,
Red flowers on the wall.
All that he had left behind was grief
And powerless rage,
A Tansu chest in high relief,
A coiled brass clock fatigued with age.
Retreating to a white house in Simrishamn,
He’d walk his dog along the shore,
Find sterile clues amongst the sands,
And travel a ferry between two lands.
And now: An experiment! Blame Google Translate for this weird (?) Swedish translation: Please tell me if this is a bad translation!
Fingeravtryck och fibrer,
Ackumulerat samtal,
Viskar i hörnen,
Kroppar avgränsad i krita
På marmor rättssal trappor.
Hans elände blev en pall.
Med sorgsignaler i splatterade par,
Röda blommor på väggen.
Allt som han hade lämnat var sorg
Och maktlös raseri,
En Tansu bröst i hög lättnad,
En spolad mässingsklocka utmanad med åldern.
Att återvända till ett vitt hus i Simrishamn,
Han skulle gå sin hund längs stranden,
Hitta sterila ledtrådar bland sandarna,
Aug 27, 2018
Aug 27, 2018 at 12:24 PM UTC
We travel carrying our words.
We arrive at the ocean.
With our words we are able to speak
of the sounds of thunderous waves.
We speak of how majestic it is,
of the ocean power that gifts us songs.
We sing of our respect
and call it our relative.
Translated into English from O’odham by the poet.
’U’a g T-ñi’okı˘
T-ñi’okı˘ ’att ’an o ’u’akc o hihi
Am ka:ck wui dada.
S-ap ‘am o ’a: mo has ma:s g kiod.
mat ’am ’ed.a betank ’i-gei.
’Am o ’a: mo he’es ’i-ge’ej,
mo hascu wud. i:da gewkdagaj
mac ’ab amjed. behě g ñe’i.
Hemhoa s-ap ‘am o ’a: mac si has elid, mo d. ’i:mig.
Apr 24, 2018
Apr 24, 2018 at 8:46 AM UTC
some days, his eyes are full with angst
his arms down his sides, with his fists as closed as his ears
and all I want to say is *I know how it is
to be so angry you don't know where to go
because the whole world lights you up like a dry stick of explosives,
how it is to have your feelings being so big they start to feel
like extensions of your limbs,
waving uncontrollably
and all you can do to avoid their friction from setting you on fire
is either to cut them off or keep your arms down your sides*
but I step aside, because he can no longer take in my words
his six year old eyes are filled with the nothingness of
an anger so big and unlabeled
but someday, I will tell him and he will understand
I will tell him that even though my blood is not in his veins,
I will cleanse it from soot and silt,
I will be his human shield from this world
I will tear kingdoms apart and slay every last creeper
just to help him level up
and I will uncontrollably, explosively and unconditionally
love him
//
vissa dagar är hans ögon fyllda med ångest
hans armar längs sidorna, med nävar lika hårt stängda som hans öron
och allt jag vill säga är att *jag vet hur det är
att vara så arg att du inte vet vars du ska ta vägen,
för hela världen får en att tända som en torr bunt sprängämnen,
hur det är att ha känslor så stora att de börjar kännas
som förlängningar av dina egna armar och ben,
okontrollerbart viftande
och allt du kan göra för att förhindra att deras friktion tänder eld på dig
är att antingen hugga av dem eller hålla armarna längs sidorna*
men jag går undan, för han kan inte ta in mina ord längre
hans sexåriga ögon fyllda med ingentinget
av en ilska så stor och oettikerad ilska
men någon dag ska jag berätta för honom och han ska förstå
jag ska berätta för honom att även fast mitt blod inte flyter genom hans artärer,
ska jag rensa det från smuts och sot,
jag ska vara hans mänskliga sköld från den här världen
jag ska slita kungariken itu och döda varenda creeper
bara för att hjälpa honom att levla upp
och jag ska okontrollerbart, explosivt och villkorslöst
älska honom
May 30, 2013
May 30, 2013 at 4:46 AM UTC
20 minuter av frihet känns det
den härliga, kyliga brisen är renande.
Små fåglar delar glädjen av en ny dag.
Solen småtittar genom träden som släpper
små löv som liknar snö.
Trädens vaggnade och vinden påminner mig
om havet. Det känns fridsamt,
Jag vill stanna kvar.
10 minuter kvar av frisk vind som blåser
genom mig, känns helande. Alla tankar
försvinner.
Jag vill stanna kvar.
5 minuter kvar av otrolig harmoni av
öppet sinne for skönhet och inget annat.
Av känslor som flödar genom mig, av att
vara en del av det hela, av att vara
älskad och uppleva detta med all sinnen öppna.
Tiden är ute men jag vill stanna kvar. Nostalgi
May 16, 2011
May 16, 2011 at 1:36 PM UTC
Flint and flight: Flinta och flyta:
Nature curls, open, Naturen lockas, öppnas,
The unwinding. Nystas av.
We walk, not straight lined Vi går, ej rakt fram
But in slow curves, Men i långsamma kurvor,
Towards a met horizon. Mot en mötande horisont.
To breathe, not in flumes, Att andas, inte i rännor,
But breath invisible, Men med osynlig andedräkt,
As warmth freezes winter. Såsom värmen fryser vintern.
All root and branch Alla rötter och grenar
Strive to hold up Strävar att hålla upp
A falling sky. En fallande himmel.
May 1, 2015
May 1, 2015 at 3:04 AM UTC
Skruehoved, en skrue løs.
Hovedet forskruet, sætter skruen til hovedet, trykker 1, trykker 2.
Mit hoved, det troede at det følte sig truet, så nu har jeg skruet det fast, det er skruet på plads, i en **** i en hast, hast...Jeg tror godt du kender det, mit hoved, for du vender det, tænder det og sender det uendelige tanker, jeg vender mit hoved, for mit bryst det vibrere, det mit hjerte der banker. Hjertebanken, blot et bankende hjerte, sender tanker om smerte, sender dem til.
Att: til den forkerte.
Så vend dig dog om, og gå. nej vent,
stå, bliv stående, selvom du er gået, er du ham den gående, ikke ét sted, ét menneske kan få dig til at blive stående!
Apr 21, 2019
Apr 21, 2019 at 4:22 PM UTC
Strö nu fröna uti mark
Väx upp trädet, mitt
och giv mig frukt
Låt ingen stoppa dig nu
Ut på grenen, bygg ditt hus
Ta en dag i taget,
vi kommer att se ljus
Låt ingen stoppa dig nu
Kom, vi går hem tillslut
Där kan vi leva fritt,
allt mitt är ditt
Men låt lingen stoppa dig nu
May 6, 2015
May 6, 2015 at 3:49 PM UTC
so here I sit alone in our apartment
while he is in his childhood town, cleaning out his dads
cleaning out the drunken chaos and the remains of a life
and tries to air out the smell of death
he is forced to clean out the remains of
a periodic alcoholic's liqour soaked period which ended in the definite end of it all
i'm stuck at work while he is forced to run to the funeral agency, the bank
and an apartment whose walls could tell a story
that would make the ancient greeks' tragedies fade in comparison
he is forced to clean up after his absent dads' death,
a dad who was never there, whose resumé not only includes
the leaving of a son, but also the leaving of life,
all this while i'm looking for washing machines online
//
så här sitter jag ensam i vår lägenhet,
medan han är i barndomsstaden och rensar ur sin pappas
städar bort fyllekaoset och resterna av ett liv
och försöker vädra ut lukten av död
han tvingas städa bort resterna av
en periodares alkohol-indränkta period som slutade i det slutliga slutet på allt
jag är fast på jobbet när han tvingas springa till begravningsbyrån, banken
och en lägenhet vars väggar skulle kunna berätta en historia
som skulle få de gamla grekernas tragedier att blekna i jämförelse
han tvingas städa upp efter sin frånvarande pappas död,
en pappa som aldrig var där, vars cv inte bara innefattar
ett lämnande av en son, utan också lämnandet av ett liv
medans jag letar tvättmaskiner på nätet
Aug 5, 2013
Aug 5, 2013 at 12:32 PM UTC
Flint and flight: Flinta och flyta:
Nature curls, open: Naturen lockas, öppnas:
Unwinding. Nystas av.
We walk, not straight, lined Vi går, ej rakt, fram
In slow curves, I långsamma kurvor,
A met horizon. En mötande horisont.
Breath, in flumes, Andetag, i rännor,
Breath invisible, Osynlig andedräkt,
Warmth freezes winter. Värmen fryser vintern.
All roots and branches Alla rötter och grenar
Striving to hold up: Strävar att hålla upp:
falling sky. fallande himmel.
Apr 8, 2022
Apr 8, 2022 at 7:02 AM UTC
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar
och
jag är trött på att tårar faller ner från min kind.
Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett
instagram konto
som hette kalle balle kalle balle är ful.
Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år,
men alla andra skrattade så vad ska man göra då ?
Läraren sa inget fast han allting såg
han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg.
Även om dem flesta mobiler är på surr
så hör jag allt twitter som pågår i detta ***
och jag vet att det mesta inte är om mig
och jag vet att man inte borde bry sig men
jag bryr mig.
och det känns så motsägelsefull
för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig
att bry sig,
men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig
och nu finns det för mycket att bry sig,
att bry sig om.
Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra,
jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det.
Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster,
när jag plötsligt ser en bild,
jag tror jag ser ett mönster.
här uppifrån som utanför vårt fönster.
för vi är ett *** fullt av instängda fåglar,
det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara
det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar
och duvor
gökar
ugglor,
och jag
och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts
jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga
och jag tror jag är en pingvin
men kanske är det bra för jag är jag.
Mar 2, 2018
Mar 2, 2018 at 1:05 AM UTC
Vad var det vi sa när vi
sträckte ut våra armar
Vad var det vi sa när vi två
tittade ut ifrån berget
Vad var när vi skrek när drommar bar oss bortom stan
Å, en dag ska vi härifrån
Och vis ska slåss
Ja, vi ska slåss mot goliat
Så tror på mig,
för jag vet att du är modigast
//
What was it that we said, when we
threw our arms up against the wind
What was is that we said,
when we watched, hand-in-hand, from the mountaintop
What was it that we shouted, when our dreams
carried us far beyond the city
One day,
we'll leave this place.
So we shall fight
Goliath never stood a chance ;
Trust me
for I am testimony
to your courage
Apr 8, 2017
Apr 8, 2017 at 4:18 AM UTC
är världens fira
att det tog dig ifrån mig
från oss?
Jul 20, 2015
Jul 20, 2015 at 2:18 PM UTC
If I could slip away I'd choose to hold you 'til the end
and beg for your attention like the tragedy of men
There's something to be said about the effort we we put in
but it amounts to nothing when we realize our skin
The lessons come in pieces and the the puzzle always was
we put it back together or we make another one
I'd rather lay my cards among the weeds and let them choke
and call them as I see them, you're not all that I have known
So even if emotions and the thought of you remain
I'll take you in like winter, let the cold run through my veins
Nov 22, 2015
Nov 22, 2015 at 2:04 AM UTC
Jag undrar, känner Lady vad jag känner?
Bjöd ut henne på middag, ville vara mer än bara vänner.
Opera musik, något fint vin, pasta och ***** frikadeller.
Bildar mig en framtid med henne som vackra akvareller, slurpar upp spaghettin och undrar om hon kommer finnas på andra änden.
Men Lady var intresserad av andra grejer.
Eh.
Bagateller.
Sånt som händer.
Ett snedsteg man lär sig av i livets lidande.
Har ändå inte tid för romantik, måste lufsa vidare.
Bort från tragedi, monarki och slavdrivare.
Bort från folk som berikar sig med att tro att alla andras perspektiv av dom är genom en stjärnkikare.
Men man är ju närsynt som få.
Dammar in dimman vill försvinna, övervinna alla hinder men det är svårt.
Ger eloge till alla er som finner fingret ni kan stoppa ringen på, men förstå.
Paniken som uppstår av insikten att tiden rinner, broar brinner,
tjejer som du känner vill hellre vara dina vänner för dom väntar på Mister grå.
**** it..
Det ba så.
Låt det gå
vilken låt
stå på tå
låt musiken föra dig till morgondagen,
glöm igår.
Låt dom skörda,
fortsätt så.
Tills du når
varje mål.
Låt tiden läka alla sår.
Dec 10, 2019
Dec 10, 2019 at 1:57 PM UTC
I just let the words leave my head.
But they are so dark and heavy,
that they weigh me down even more than when they left me.
When I write, the weight is suppose to leave me
Not reappear when I read it
Where all the gates are now closed surrounding all that is me
And my heart is locked and the key is nowhere to be found
Swedish
Jag lät orden bara lämna mitt huvud
Men de är så mörka och tunga att de väger ner mig mer än när de lämnade mig.
När jag skriver är det meningen att det tunga ska lämna mig. Inte läsa in mig och stänga alla grindar och spärra in mitt hjärta
Apr 14, 2021
Apr 14, 2021 at 2:10 PM UTC
IDO NT MATT ERID ONTM ATT ERID ONTM ATTERID ONTMA T TER IDON TMA TTE RI DON TMA TE RIDON TMATTE RIDONT MA TTE RID ONTMATT ERIDONT M ATTERI D ON TMAT TERI DO NTM AT TERIDO NTMA TT ERI D ONT MA TTERID O NTM ATTERIDONT M ATTERI DO N TMA TTERI D ONTM A TTE RID ONTM A TTE RIDO NTMA T TERIDONT MA T TERID ONTM ATTERID ONT MATTE RIDO NTMATT ERIDON TMA TTE RI DONTM ATTERI DON TMA T T ERIDONTMA TTERID ONTMAT TER IDONTM AT TERIDON TMA TTERI D ONTMA TTERID DONT MAT TERID ON TMAT TER IDONTM ATTE RI DO NTMA TTER
Jun 9, 2016
Jun 9, 2016 at 1:51 AM UTC
Man får säga ibland
Att det finns skönhet som inte går att beskriva
När till och med en himmelsk strand
Skulle se gräslig ut om man skulle jämföra
Så länge jag bor här
Kommer det inte finnas något att klaga på
Vi är som ett par
Med två partiklar som möttes och blev oskiljaktiga
Jag har varit med dig i tre år nu
Och kärleken brinner fortfarande
Det är uppenbarligen jag och du
Och det är inget erbjudande
Det är hellre ett vackert oundvikligt löfte
Som skrevs med outplånligt bläck på ett häfte
Du ser ut som en mångfacetterad hydra
Som står ovanför en blå matta
Det känns så skönt att korsa dina broar
Och att gå vilse i kurvorna du har
Jag måste också prata om din gröna klänning
Som man inte kan undvika att smeka
Den absorberar solsken, släpper syre, får oss att leva
Och gör mig glad när jag kommer kring
Du är ljusare än solen under sommaren
Men mörkare än ett svart hål när vinter spränger dörren
Som regnet som får regnbågen att dyka upp
Uppskattar jag mörkret för då ser man norrsken
Samtidigt, brukar snö bygga upp
En vit rock som försvinner sen
Du var inte mitt första val från början
Men nu står du högst upp på listan
Jag behöver erkänna att jag är kär i dig
Trots att du inte ens är en riktig tjej.
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:37 PM UTC
M
y
Att-----ention
S p a n
Is. SdeOpleted
Th writ is
at ting
Foo lish
Apr 24, 2019
Apr 24, 2019 at 1:09 PM UTC
Failing to breathe, she eats me whole
my heart explodes like a squashed orange.
She took the words from behind my teeth
hidden for years beneath a different disguise.
She takes me for long walks to teach me
how to skim stones
and still in my dreams my teeth fall apart.
When it snowed i covered myself in sheeps clothing
I stood on the rooftop and screamed every inch
of you out into the silent air,
each word, branded and glowing red, eaten by
snowflakes.
She ties me up and covers my eyes,
I'm led down a merry path of beauty and destruction
I hid for a while
but her words are a labyrinth
I drew the way back on my skin in black ink
Yet she poisoned the air so i couldn't see
anymore.
She threw me away
She dragged me out
I caught her looking att me as she walked away
I had fallen down
and she wasn't there.
A crack in the pavement.
Now i'm more careful when i walk.
Apr 18, 2013
Apr 18, 2013 at 6:27 PM UTC
--Berörd--
Som att röra din hud
egentligen är jag den berörda
-- Avundsvärld --
inte alltid kunde jag känna stillheten
havet brusar också vintervilt nu
som om jag lagt mina tankar där
-- Vilse --
Jag känner din andedräkt
då du inte är här
så var är jag då?
Oct 27, 2015
Oct 27, 2015 at 10:04 AM UTC
Dina ögon påminner mig om galaxen, färgglad och djup.
Ditt leende är solskenet, eftersom det lyser genom gott och dåligt.
Och ditt hjärta ... Åh, hur det sprider sig.
Hjärtans vänlighet slår som pinnar på en ståltrumma, vibrerar och slår mot alla som hör det med känslor. Du är en krusning i tiden men din mening går klart igenom minnen från alla andra. Du är min vän och du är min gåva. Det här är min gåva till dig.
Jag är glad att vi träffades. Jag hoppas att din krusning gör att du gör något omöjligt.
----------------------------------
To Cat, because she understands.
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 11:33 AM UTC
It's like I know the problem
I see the problem
But I don't understand the definition of what a problem is
I see three thousand windows to houses I don't recognize
And now I'm back at square one and I have no clue
"Fattar ingenting"
Det är som att jag vet problemet
Ser problemet,
Men förstår inte vad problem är,
Ser tretusen fönster till hus jag inte känner igen.
Och nu är jag tillbaka på ruta ett och fattar ingenting.
Jan 21, 2021
Jan 21, 2021 at 6:07 PM UTC
Det var länge sen, vi såg varandra
En dag som jag aldrig kommer glömma
Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då
Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria
Åtminstone, jag minns att det kändes så
Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna
För att det är för svårt att komma ihåg detta
Så svårt att fokusera
När det finns en sån tjej som sitter så nära
Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska
Jag kunde inte sluta begrunda
Jag håller på att ordna och skriva
Allt som virvlar just nu i min hjärna
”Jag har tur!”, kan jag väl påstå
För sen, vi gick till sovrummet och fick komma
Så nära som natur kan tillåta
Under en natt som blev den tredje och sista
Innan du bestämde dig att flytta tillbaka
Nu, känns det konstigt för att du är borta
Är det ett riktigt minne eller drömde jag?
Livet är som en berg- och dalbana
Som man inte riktigt har kontroll på
Fast, det finns en sak som du kan göra
Varje dag, ta ett steg baklänges bara
Utan att titta över axlarna
Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra
Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda
Tänker på mig och börjar skratta
Tills du är tvungen att sluta gå
För det finns nån som står i vägen
Nån som kanske gjort detsamma
Med ögonen fast på molnen
Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja
Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag
Det låter självisk förstås, det vet jag
Men det är väl min dikt så jag får bestämma
Resten av historien kommer jag inte berätta
Det är bara att tänka sig
”Den som lever får se”.
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:36 PM UTC
Hon brukar ha på sig en mössa
Som gömmer en del av långa håret
En gyllene kaskad som inte blöter
Men är *** lugnande, och skiner
Mössan skämmer aldrig bort ansiktet
Huset till hennes fina ögon, gul, grå, och blå
En blandning som måste bedömas som perfekt
Så tydlig som en plus en är lika med två
Det känns alltid bra att resa söderut
Att flygga utifrån språngbrädan
Och att ta **** tack vare vinden
Som blåser periodiskt när hon andas ut
Jag landar då på hennes mun
Som hyser den hemliga bron
Som väntar på att jag närmar mig för att hälsa på,
Inte varje gång, men det blir alltid en härlig överraskning då
Jag brukar stanna kvar där en stund
Vaggad av vågorna bildas av hennes läppars kurvor
Och inser att man kan väl resa utan att flytta på sig
Jag står här orörlig och kysser henne
Det räcker för att skapa nya banor
Som leder till ett ställe som kallas extas
Ett ställe som kan enbart finnas
När vi är tillsammans,
När det finns inget avstånd mellan oss
När vi är i mitten av en sensuell dans
Det är klart att jag vill ta ingen paus
Men hellre fortsätta tills natten gradvis raderas av solen
Tills det är dags att börja om resan igen.
Apr 3, 2020
Apr 3, 2020 at 4:47 AM UTC