Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"finns" poems
St Henry was for Finland, and before he took the land He wandered through Uppsala with a beer-mug in his hand. For through his understanding of the Finns and what they are If you should serve him sahti, it must be in a jar. St Patrick was for Ireland, and before the snakes were out He ate a steak, and washed it down with pints of Guinness stout. For since he was from Ireland, people shouldn't make mistakes: Unless you give him Guinness, then you mustn't give him steaks. St Louis was from France, and before he was the king, He bought champagne and cheeses and he ate like anything. For since he was from France, I must say it once again: Unless you give him cheeses, then there must be no champagne.
0
Dec 15, 2010
Dec 15, 2010 at 6:34 PM UTC
Three saints
There she was again The girl in the sandbox Her brown hair cut short Wearing pink shorts And no shirt I'm not entirely sure she's a girl "Do you want to play with me We can go and get my toys And build sandcastles, play hide and seek" She frowned at me and I wondered Does she know how to talk She muttered and walked away # "My mum sent me She said that we should walk together" It's early morning, -25*C "Ok" said the girl from the sandbox We were 8 years old I can count the words she has spoken with one hand It's nearly dinnertime Where is the girl You know the one from the sandbox Crazy thing, she told me Not to vacuum clean snow off the floor And she gave me a puppy pendant # Now I don't live here anymore And I don't have her number They call us "Foreign Finns" But sure thing if I go To her parents house I'll find her Knock knock says the door Her mum opens up and hugs me Takes her phone and says "Guess who's here" And without hesitation She says "Lily. I'm coming" The girl from the sandbox
0
May 26, 2015
May 26, 2015 at 7:15 AM UTC
The Girl in the Sandbox
hard to play the idiot; likened to Mr. Bean taking the role from Angus Daily into a Blackadder hurrah who? ha, ha, ha! my eyes never left me baffled - or washington prone: *** to a stirrup - furthermore, or Rushmore: Atilla with an entourage worthy of Genghis: of prone gravitas - i too santa's little helper and sinatra's five p.m. flamingo strut's worth of martini - when said slavic eye then lessened germanic white-boy fisheyed to boot... i mean less binocular and more concentrate... but there's me as a fifth of Nevada in Siberia that's always the: **** we sold Alaska! Nicolai! oh Nicolai! Alaska! **** or of what was the Crimea, of what is the Kremlin: k, c, k, c, s, c, k, c, k, c, Vlad, s, t, u, v, k, c, s, Rasputin, k, c, k, c, Boney M.... i'm still fidgety about the third ethnicity in europe... i have to gather them attune to being southern slav, or pseudo-turkish, Finns, Latvians and Greeks... sounds like falafel: all guidance to the subsequent reprimands of necessarily tongue-tied whiplash - gravitas with the kink and jeopardy of a gimp fetish on the loose.
0
Nov 8, 2016
Nov 8, 2016 at 9:24 PM UTC
realism
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar och jag är trött på att tårar faller ner från min kind. Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett instagram konto som hette kalle balle kalle balle är ful. Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år, men alla andra skrattade så vad ska man göra då ? Läraren sa inget fast han allting såg han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg. Även om dem flesta mobiler är på surr så hör jag allt twitter som pågår i detta *** och jag vet att det mesta inte är om mig och jag vet att man inte borde bry sig men jag bryr mig. och det känns så motsägelsefull för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig att bry sig, men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig och nu finns det för mycket att bry sig, att bry sig om. Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra, jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det. Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster, när jag plötsligt ser en bild, jag tror jag ser ett mönster. här uppifrån som utanför vårt fönster. för vi är ett *** fullt av instängda fåglar, det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar och duvor gökar ugglor, och jag och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga och jag tror jag är en pingvin men kanske är det bra för jag är jag.
0
Mar 2, 2018
Mar 2, 2018 at 1:05 AM UTC
Fåglar Flyger Fritt (typ)
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar och jag är trött på att tårar faller ner från min kind. Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett instagram konto som hette kalle balle kalle balle är ful. Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år, men alla andra skrattade så vad ska man göra då ? Läraren sa inget fast han allting såg han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg. Även om dem flesta mobiler är på surr så hör jag allt twitter som pågår i detta *** och jag vet att det mesta inte är om mig och jag vet att man inte borde bry sig men jag bryr mig. och det känns så motsägelsefull för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig att bry sig, men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig och nu finns det för mycket att bry sig, att bry sig om. Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra, jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det. Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster, när jag plötsligt ser en bild, jag tror jag ser ett mönster. här uppifrån som utanför vårt fönster. för vi är ett *** fullt av instängda fåglar, det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar och duvor gökar ugglor, och jag och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga och jag tror jag är en pingvin men kanske är det bra för jag är jag.
Continue reading...
38
Man får säga ibland Att det finns skönhet som inte går att beskriva När till och med en himmelsk strand Skulle se gräslig ut om man skulle jämföra Så länge jag bor här Kommer det inte finnas något att klaga på Vi är som ett par Med två partiklar som möttes och blev oskiljaktiga Jag har varit med dig i tre år nu Och kärleken brinner fortfarande Det är uppenbarligen jag och du Och det är inget erbjudande Det är hellre ett vackert oundvikligt löfte Som skrevs med outplånligt bläck på ett häfte Du ser ut som en mångfacetterad hydra Som står ovanför en blå matta Det känns så skönt att korsa dina broar Och att gå vilse i kurvorna du har Jag måste också prata om din gröna klänning Som man inte kan undvika att smeka Den absorberar solsken, släpper syre, får oss att leva Och gör mig glad när jag kommer kring Du är ljusare än solen under sommaren Men mörkare än ett svart hål när vinter spränger dörren Som regnet som får regnbågen att dyka upp Uppskattar jag mörkret för då ser man norrsken Samtidigt, brukar snö bygga upp En vit rock som försvinner sen Du var inte mitt första val från början Men nu står du högst upp på listan Jag behöver erkänna att jag är kär i dig Trots att du inte ens är en riktig tjej.
0
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:37 PM UTC
Stockholm
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
0
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:36 PM UTC
Lov
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
Continue reading...
39
Hon brukar ha på sig en mössa Som gömmer en del av långa håret En gyllene kaskad som inte blöter Men är *** lugnande, och skiner Mössan skämmer aldrig bort ansiktet Huset till hennes fina ögon, gul, grå, och blå En blandning som måste bedömas som perfekt Så tydlig som en plus en är lika med två Det känns alltid bra att resa söderut Att flygga utifrån språngbrädan Och att ta **** tack vare vinden Som blåser periodiskt när hon andas ut Jag landar då på hennes mun Som hyser den hemliga bron Som väntar på att jag närmar mig för att hälsa på, Inte varje gång, men det blir alltid en härlig överraskning då Jag brukar stanna kvar där en stund Vaggad av vågorna bildas av hennes läppars kurvor Och inser att man kan väl resa utan att flytta på sig Jag står här orörlig och kysser henne Det räcker för att skapa nya banor Som leder till ett ställe som kallas extas Ett ställe som kan enbart finnas När vi är tillsammans, När det finns inget avstånd mellan oss När vi är i mitten av en sensuell dans Det är klart att jag vill ta ingen paus Men hellre fortsätta tills natten gradvis raderas av solen Tills det är dags att börja om resan igen.
0
Apr 3, 2020
Apr 3, 2020 at 4:47 AM UTC
Resan (1/2)
tunga täcken och dina andetag bläcket i din hud och dina fina ord jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod fläckar som du låter finnas kvar du känns som mitt paradis för ibland vill du hålla om mig men oftast vill du ha mer dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis du ser ledsen ut men du fortsätter ändå jag tror att det är okej för du vill ju ha mig jag vill gråta du vill romantisera du säger ju att jag är fin när jag gråter även när det är du som orsakat tårarna gillar du det? är du stolt? för mina ögon brinner när dina bara är blå jag är en saga och du är min prins det finns ingen krona på ditt huvud så du låter makten koras i dina händer istället men det är okej vi är okej du greppar hårt och blåser på såren lämnar mig för ett bloss från cigaretten jag känner lukten av rök på dina kläder men jag vet att jag inte ska fråga aldrig ifrågasätta för då hade jag kanske sett att dina ord var mjuka men din säng var hård att dina löften vara stora men dina lögner var större jag faller alltid för dig ändå jag håller dig i handen och allt jag säger är fel mina kläder är värdelösa mina ord är ett evigt eko du varnar och du säger f ö r l å t men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde din själ som låtsas vara trasig min själ som skriker ditt namn aldrig någonsin hittar de till varandra igen för illusionen är förstörd och till **** får jag syn du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra de som ser när dina ögon blir mörka de som ser dina läppar runt en flaska mörka väggar och du är borta någon dag kommer du få höra om natten jag spenderade hos din vän eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen viskningar på stan och folk som ser igenom dig du är en kliché och inget känns okej längre
0
Nov 12, 2019
Nov 12, 2019 at 4:15 AM UTC
naivitet
tunga täcken och dina andetag bläcket i din hud och dina fina ord jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod fläckar som du låter finnas kvar du känns som mitt paradis för ibland vill du hålla om mig men oftast vill du ha mer dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis du ser ledsen ut men du fortsätter ändå jag tror att det är okej för du vill ju ha mig jag vill gråta du vill romantisera du säger ju att jag är fin när jag gråter även när det är du som orsakat tårarna gillar du det? är du stolt? för mina ögon brinner när dina bara är blå jag är en saga och du är min prins det finns ingen krona på ditt huvud så du låter makten koras i dina händer istället men det är okej vi är okej du greppar hårt och blåser på såren lämnar mig för ett bloss från cigaretten jag känner lukten av rök på dina kläder men jag vet att jag inte ska fråga aldrig ifrågasätta för då hade jag kanske sett att dina ord var mjuka men din säng var hård att dina löften vara stora men dina lögner var större jag faller alltid för dig ändå jag håller dig i handen och allt jag säger är fel mina kläder är värdelösa mina ord är ett evigt eko du varnar och du säger f ö r l å t men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde din själ som låtsas vara trasig min själ som skriker ditt namn aldrig någonsin hittar de till varandra igen för illusionen är förstörd och till **** får jag syn du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra de som ser när dina ögon blir mörka de som ser dina läppar runt en flaska mörka väggar och du är borta någon dag kommer du få höra om natten jag spenderade hos din vän eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen viskningar på stan och folk som ser igenom dig du är en kliché och inget känns okej längre
Continue reading...
53
Du var som gruset På en trottoar i december Därför Ville jag ha dig För jag trodde det var du Som hjälpte mig stå när gatan var hal Men jag glömde tacka mina egna ben Som hjälpte mig upp Varje gång du misslyckades skydda mig Från vinterns alla brutala fall Men nu är våren här Och jag ser dig inte Men jag är inte ledsen För jag vet Att bland alla betydelselösa gruskorn Finns någon som kommer pryda min trädgård Och inte bara vara gruset på en trottoar
0
Apr 30, 2019
Apr 30, 2019 at 6:38 PM UTC
Grus
En del av något Som gör det hel En sak utan stort värde Om det står ensam En cell utanför en organism En krydda före en måltid En tegelsten utanför en vägg Ett faktum utan vetenskap Element finns överallt De formar allt vi känner till Från atomer till universumet Från likgiltighet till kärleken De är orsaken bakom livet Resultatet av döden Det finns så mycket att prata om Jag har inte tillräckligt med papper De andra elementen kommer stanna kvar I mitt huvud tills de flyr Gradvis igenom mina fingrar Om få sekonder eller några minuter Få timmar eller några dagar De kommande orden kommer försvinna Nedanför en ogenomskinlig filt Tills jag kommer tillbaka Och slår åter tangenterna|
0
Mar 28, 2020
Mar 28, 2020 at 4:46 AM UTC
Element
Det var en sak jag ville säga En sak som plötsligt blev flera Det är så det brukar gå I mitt huvud, råkar allt förändras Jag vill att du närmar dig Inte för att det är en hemlighet Men för tiden det ger mig För att samla på mig tillräckligt med mod Jag vet inte hur du kommer reagera Jag hoppas att du inte tar det illa Fast, jag vet det inte kan hända Borde jag hellre ha använt tro, tycka, eller tänka? Det finns inget som är säkert När du är i området Det här matar problemet som blåser upp lite mer varje dag Eftersom du är här, fast i mina tankar, oavsett vägen jag tar Det känns nu som jag har sagt för mycket Jag är förvirrad, helt enkelt Kanske, blir det bättre om jag håller tyst i alla fall Jag blir rädd, jag blir kall Jag behöver värma mig Kom fortare, hjälp mig! Det är bara en sak som räknas Bara en sak, jag lovar Det var en sak jag ville säga En sak du ska veta En sak bara Det är faktiskt en fråga En fråga till dig Som ungarna skulle säga Får jag en chans på dig?
0
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 4:59 AM UTC
Du
i can already tell you that diacritical distinctions does exist in the english language... (olde english) albiet / (modern english) although it's well hidden, for starters there is a good example of an acute u (ú) popping it's "ugly" head from the edenic camoflouge: e.g.? pút... otherwise known as the double omicron in pool - varied within púll... oh **** me, invoking the germanic ß (grapheme) was always going to attract attention... given anglo-saxons are cousins with bavarians, swabians or pomeranians - if ever a prussian print would exist, we'd find that they're the fourth leg of a dog that queer in linguistic terms... the other three oddities? finns, estonians and the hun(garian)s... i'm still at odds of discovering all the particular diacritical examples (distinctions) in english, since no example of such an instance being apparent, unravels itself into a universally consistent expression... try applying diacritical marks to each and every english word... even j. joyce didn't mention this "adventure" in his undeservedly omitted work finnegans wake... but it is an adventure nonetheless... for there are instances in english, when applying diacritical marks is, frankly? all-too blatant: your eyes start twitching, your fingers start itching, your tongue has a crap dangling off it, implying: walk side-ways for once, off the beaten track of pop trend.
0
Jun 30, 2017
Jun 30, 2017 at 7:14 PM UTC
discovering diacritical marks in english