"finns" poems
St Henry was for Finland, and before he took the land
He wandered through Uppsala with a beer-mug in his hand.
For through his understanding of the Finns and what they are
If you should serve him sahti, it must be in a jar.
St Patrick was for Ireland, and before the snakes were out
He ate a steak, and washed it down with pints of Guinness stout.
For since he was from Ireland, people shouldn't make mistakes:
Unless you give him Guinness, then you mustn't give him steaks.
St Louis was from France, and before he was the king,
He bought champagne and cheeses and he ate like anything.
For since he was from France, I must say it once again:
Unless you give him cheeses, then there must be no champagne.
Dec 15, 2010
Dec 15, 2010 at 6:34 PM UTC
There she was again
The girl in the sandbox
Her brown hair cut short
Wearing pink shorts
And no shirt
I'm not entirely sure she's a girl
"Do you want to play with me
We can go and get my toys
And build sandcastles, play hide and seek"
She frowned at me and I wondered
Does she know how to talk
She muttered and walked away
#
"My mum sent me
She said that we should walk together"
It's early morning, -25*C
"Ok" said the girl from the sandbox
We were 8 years old
I can count the words she has spoken with one hand
It's nearly dinnertime
Where is the girl
You know the one from the sandbox
Crazy thing, she told me
Not to vacuum clean snow off the floor
And she gave me a puppy pendant
#
Now I don't live here anymore
And I don't have her number
They call us "Foreign Finns"
But sure thing if I go
To her parents house
I'll find her
Knock knock says the door
Her mum opens up and hugs me
Takes her phone and says
"Guess who's here"
And without hesitation
She says "Lily. I'm coming"
The girl from the sandbox
May 26, 2015
May 26, 2015 at 7:15 AM UTC
hard to play the idiot; likened to Mr. Bean
taking the role from
Angus Daily into a Blackadder
hurrah who? ha, ha, ha!
my eyes never
left me baffled - or washington prone:
*** to a stirrup - furthermore,
or Rushmore:
Atilla with an entourage
worthy of Genghis: of prone gravitas -
i too santa's little helper
and sinatra's
five p.m. flamingo strut's
worth of martini -
when said slavic eye then lessened
germanic white-boy fisheyed to boot...
i mean less binocular and more concentrate...
but
there's me as a fifth of Nevada in Siberia
that's always the: **** we sold Alaska!
Nicolai! oh Nicolai! Alaska! **** or
of what was the Crimea, of what is the Kremlin:
k, c, k, c, s, c, k, c, k, c, Vlad, s, t, u, v, k, c, s,
Rasputin, k, c, k, c, Boney M....
i'm still fidgety about the third ethnicity in
europe... i have to gather them attune to being
southern slav, or pseudo-turkish,
Finns, Latvians and Greeks... sounds like
falafel: all guidance to the subsequent reprimands
of necessarily tongue-tied whiplash -
gravitas with the kink and jeopardy of a gimp
fetish on the loose.
Nov 8, 2016
Nov 8, 2016 at 9:24 PM UTC
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar
och
jag är trött på att tårar faller ner från min kind.
Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett
instagram konto
som hette kalle balle kalle balle är ful.
Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år,
men alla andra skrattade så vad ska man göra då ?
Läraren sa inget fast han allting såg
han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg.
Även om dem flesta mobiler är på surr
så hör jag allt twitter som pågår i detta ***
och jag vet att det mesta inte är om mig
och jag vet att man inte borde bry sig men
jag bryr mig.
och det känns så motsägelsefull
för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig
att bry sig,
men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig
och nu finns det för mycket att bry sig,
att bry sig om.
Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra,
jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det.
Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster,
när jag plötsligt ser en bild,
jag tror jag ser ett mönster.
här uppifrån som utanför vårt fönster.
för vi är ett *** fullt av instängda fåglar,
det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara
det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar
och duvor
gökar
ugglor,
och jag
och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts
jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga
och jag tror jag är en pingvin
men kanske är det bra för jag är jag.
Mar 2, 2018
Mar 2, 2018 at 1:05 AM UTC
Man får säga ibland
Att det finns skönhet som inte går att beskriva
När till och med en himmelsk strand
Skulle se gräslig ut om man skulle jämföra
Så länge jag bor här
Kommer det inte finnas något att klaga på
Vi är som ett par
Med två partiklar som möttes och blev oskiljaktiga
Jag har varit med dig i tre år nu
Och kärleken brinner fortfarande
Det är uppenbarligen jag och du
Och det är inget erbjudande
Det är hellre ett vackert oundvikligt löfte
Som skrevs med outplånligt bläck på ett häfte
Du ser ut som en mångfacetterad hydra
Som står ovanför en blå matta
Det känns så skönt att korsa dina broar
Och att gå vilse i kurvorna du har
Jag måste också prata om din gröna klänning
Som man inte kan undvika att smeka
Den absorberar solsken, släpper syre, får oss att leva
Och gör mig glad när jag kommer kring
Du är ljusare än solen under sommaren
Men mörkare än ett svart hål när vinter spränger dörren
Som regnet som får regnbågen att dyka upp
Uppskattar jag mörkret för då ser man norrsken
Samtidigt, brukar snö bygga upp
En vit rock som försvinner sen
Du var inte mitt första val från början
Men nu står du högst upp på listan
Jag behöver erkänna att jag är kär i dig
Trots att du inte ens är en riktig tjej.
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:37 PM UTC
Det var länge sen, vi såg varandra
En dag som jag aldrig kommer glömma
Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då
Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria
Åtminstone, jag minns att det kändes så
Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna
För att det är för svårt att komma ihåg detta
Så svårt att fokusera
När det finns en sån tjej som sitter så nära
Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska
Jag kunde inte sluta begrunda
Jag håller på att ordna och skriva
Allt som virvlar just nu i min hjärna
”Jag har tur!”, kan jag väl påstå
För sen, vi gick till sovrummet och fick komma
Så nära som natur kan tillåta
Under en natt som blev den tredje och sista
Innan du bestämde dig att flytta tillbaka
Nu, känns det konstigt för att du är borta
Är det ett riktigt minne eller drömde jag?
Livet är som en berg- och dalbana
Som man inte riktigt har kontroll på
Fast, det finns en sak som du kan göra
Varje dag, ta ett steg baklänges bara
Utan att titta över axlarna
Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra
Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda
Tänker på mig och börjar skratta
Tills du är tvungen att sluta gå
För det finns nån som står i vägen
Nån som kanske gjort detsamma
Med ögonen fast på molnen
Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja
Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag
Det låter självisk förstås, det vet jag
Men det är väl min dikt så jag får bestämma
Resten av historien kommer jag inte berätta
Det är bara att tänka sig
”Den som lever får se”.
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:36 PM UTC
Hon brukar ha på sig en mössa
Som gömmer en del av långa håret
En gyllene kaskad som inte blöter
Men är *** lugnande, och skiner
Mössan skämmer aldrig bort ansiktet
Huset till hennes fina ögon, gul, grå, och blå
En blandning som måste bedömas som perfekt
Så tydlig som en plus en är lika med två
Det känns alltid bra att resa söderut
Att flygga utifrån språngbrädan
Och att ta **** tack vare vinden
Som blåser periodiskt när hon andas ut
Jag landar då på hennes mun
Som hyser den hemliga bron
Som väntar på att jag närmar mig för att hälsa på,
Inte varje gång, men det blir alltid en härlig överraskning då
Jag brukar stanna kvar där en stund
Vaggad av vågorna bildas av hennes läppars kurvor
Och inser att man kan väl resa utan att flytta på sig
Jag står här orörlig och kysser henne
Det räcker för att skapa nya banor
Som leder till ett ställe som kallas extas
Ett ställe som kan enbart finnas
När vi är tillsammans,
När det finns inget avstånd mellan oss
När vi är i mitten av en sensuell dans
Det är klart att jag vill ta ingen paus
Men hellre fortsätta tills natten gradvis raderas av solen
Tills det är dags att börja om resan igen.
Apr 3, 2020
Apr 3, 2020 at 4:47 AM UTC
tunga täcken och dina andetag
bläcket i din hud och dina fina ord
jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod
fläckar som du låter finnas kvar
du känns som mitt paradis
för ibland vill du hålla om mig
men oftast vill du ha mer
dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis
du ser ledsen ut men du fortsätter ändå
jag tror att det är okej för du vill ju ha mig
jag vill gråta
du vill romantisera
du säger ju att jag är fin när jag gråter
även när det är du som orsakat tårarna
gillar du det?
är du stolt?
för mina ögon brinner när dina bara är blå
jag är en saga och du är min prins
det finns ingen krona på ditt huvud
så du låter makten koras i dina händer istället
men det är
okej
vi är okej
du greppar hårt och blåser på såren
lämnar mig för ett bloss från cigaretten
jag känner lukten av rök på dina kläder
men jag vet att jag inte ska fråga
aldrig ifrågasätta
för då hade jag kanske sett
att dina ord var mjuka men din säng var hård
att dina löften vara stora men dina lögner var större
jag faller alltid för dig ändå
jag håller dig i handen och allt jag säger är fel
mina kläder är värdelösa
mina ord är ett evigt eko
du varnar och du säger
f ö r l å t
men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för
alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde
din själ som låtsas vara trasig
min själ som skriker ditt namn
aldrig någonsin hittar de till varandra igen
för illusionen är förstörd och till **** får jag syn
du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra
de som ser när dina ögon blir mörka
de som ser dina läppar runt en flaska
mörka väggar och du är borta
någon dag kommer du få höra
om natten jag spenderade hos din vän
eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen
viskningar på stan och folk som ser igenom dig
du är en kliché
och inget känns okej längre
Nov 12, 2019
Nov 12, 2019 at 4:15 AM UTC
Du var som gruset
På en trottoar i december
Därför
Ville jag ha dig
För jag trodde det var du
Som hjälpte mig stå när gatan var hal
Men jag glömde tacka mina egna ben
Som hjälpte mig upp
Varje gång du misslyckades skydda mig
Från vinterns alla brutala fall
Men nu är våren här
Och jag ser dig inte
Men jag är inte ledsen
För jag vet
Att bland alla betydelselösa gruskorn
Finns någon som kommer pryda min trädgård
Och inte bara vara gruset på en trottoar
Apr 30, 2019
Apr 30, 2019 at 6:38 PM UTC
En del av något
Som gör det hel
En sak utan stort värde
Om det står ensam
En cell utanför en organism
En krydda före en måltid
En tegelsten utanför en vägg
Ett faktum utan vetenskap
Element finns överallt
De formar allt vi känner till
Från atomer till universumet
Från likgiltighet till kärleken
De är orsaken bakom livet
Resultatet av döden
Det finns så mycket att prata om
Jag har inte tillräckligt med papper
De andra elementen kommer stanna kvar
I mitt huvud tills de flyr
Gradvis igenom mina fingrar
Om få sekonder eller några minuter
Få timmar eller några dagar
De kommande orden kommer försvinna
Nedanför en ogenomskinlig filt
Tills jag kommer tillbaka
Och slår åter tangenterna|
Mar 28, 2020
Mar 28, 2020 at 4:46 AM UTC
Det var en sak jag ville säga
En sak som plötsligt blev flera
Det är så det brukar gå
I mitt huvud, råkar allt förändras
Jag vill att du närmar dig
Inte för att det är en hemlighet
Men för tiden det ger mig
För att samla på mig tillräckligt med mod
Jag vet inte hur du kommer reagera
Jag hoppas att du inte tar det illa
Fast, jag vet det inte kan hända
Borde jag hellre ha använt tro, tycka, eller tänka?
Det finns inget som är säkert
När du är i området
Det här matar problemet som blåser upp lite mer varje dag
Eftersom du är här, fast i mina tankar, oavsett vägen jag tar
Det känns nu som jag har sagt för mycket
Jag är förvirrad, helt enkelt
Kanske, blir det bättre om jag håller tyst i alla fall
Jag blir rädd, jag blir kall
Jag behöver värma mig
Kom fortare, hjälp mig!
Det är bara en sak som räknas
Bara en sak, jag lovar
Det var en sak jag ville säga
En sak du ska veta
En sak bara
Det är faktiskt en fråga
En fråga till dig
Som ungarna skulle säga
Får jag en chans på dig?
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 4:59 AM UTC
i can already tell you that
diacritical distinctions
does exist in the english
language...
(olde english) albiet /
(modern english)
although
it's well hidden,
for starters
there is a good example
of an acute u (ú) popping it's
"ugly" head from the edenic
camoflouge:
e.g.? pút...
otherwise known
as the double omicron
in pool -
varied within púll...
oh **** me, invoking the germanic
ß (grapheme) was always going
to attract attention...
given anglo-saxons are cousins
with bavarians, swabians
or pomeranians -
if ever a prussian print would
exist,
we'd find that
they're the fourth
leg of a dog that queer
in linguistic
terms... the other three oddities?
finns, estonians
and the hun(garian)s...
i'm still at odds of discovering
all the particular diacritical
examples (distinctions) in english,
since no example of such
an instance being apparent,
unravels itself into a universally
consistent expression...
try applying diacritical marks
to each and every english word...
even j. joyce didn't mention
this "adventure" in his
undeservedly omitted work
finnegans wake...
but it is an adventure
nonetheless...
for there are instances in
english, when applying diacritical
marks is, frankly? all-too blatant:
your eyes start twitching,
your fingers start itching,
your tongue has a crap
dangling off it, implying: walk side-ways
for once, off the beaten track of
pop trend.
Jun 30, 2017
Jun 30, 2017 at 7:14 PM UTC