Svart och vit
Dag och natt
Sovande och vaken
Lekande och stridande
Skadad och obruten
Frisk och sjuk
Död och liv
Bollen är rund
Allt kan hända
Vänta en stund
Det kommer en låda
Som är för närvarande tom
Men som du ska fylla.

Det var en sak jag ville säga
En sak som plötsligt blev flera
Det är så det brukar gå
I mitt huvud, råkar allt förändras

Jag vill att du närmar dig
Inte för att det är en hemlighet
Men för tiden det ger mig
För att samla på mig tillräckligt med mod

Jag vet inte hur du kommer reagera
Jag hoppas att du inte tar det illa
Fast, jag vet det inte kan hända
Borde jag hellre ha använt tro, tycka, eller tänka?

Det finns inget som är säkert
När du är i området
Det här matar problemet som blåser upp lite mer varje dag
Eftersom du är här, fast i mina tankar, oavsett vägen jag tar

Det känns nu som jag har sagt för mycket
Jag är förvirrad, helt enkelt
Kanske, blir det bättre om jag håller tyst i alla fall
Jag blir rädd, jag blir kall

Jag behöver värma mig
Kom fortare, hjälp mig!
Det är bara en sak som räknas
Bara en sak, jag lovar

Det var en sak jag ville säga
En sak du ska veta
En sak bara
Det är faktiskt en fråga
En fråga till dig
Som ungarna skulle säga

Får jag en chans på dig?

Inspiration is an overwhelmingly tricky chase
After a prey that has no body and no face
Ironically, it’s ultimately the one catching you
As if it was always there lurking behind you
Waiting for you to let it go
Just to then appear as a glow.

Man får säga ibland
Att det finns skönhet som inte går att beskriva
När till och med en himmelsk strand
Skulle se gräslig ut om man skulle jämföra
Så länge jag bor här
Kommer det inte finnas något att klaga på
Vi är som ett par
Med två partiklar som möttes och blev oskiljaktiga
Jag har varit med dig i tre år nu
Och kärleken brinner fortfarande
Det är uppenbarligen jag och du
Och det är inget erbjudande
Det är hellre ett vackert oundvikligt löfte
Som skrevs med outplånligt bläck på ett häfte  
Du ser ut som en mångfacetterad hydra
Som står ovanför en blå matta
Det känns så skönt att korsa dina broar
Och att gå vilse i kurvorna du har
Jag måste också prata om din gröna klänning
Som man inte kan undvika att smeka
Den absorberar solsken, släpper syre, får oss att leva
Och gör mig glad när jag kommer kring
Du är ljusare än solen under sommaren
Men mörkare än ett svart hål när vinter spränger dörren
Som regnet som får regnbågen att dyka upp
Uppskattar jag mörkret för då ser man norrsken
Samtidigt, brukar snö bygga upp
En vit rock som försvinner sen
Du var inte mitt första val från början
Men nu står du högst upp på listan
Jag behöver erkänna att jag är kär i dig
Trots att du inte ens är en riktig tjej.

Det var länge sen, vi såg varandra
En dag som jag aldrig kommer glömma
Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då
Två själar i ett ***, verkligen lyckliga och fria
Åtminstone, jag minns att det kändes så
Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna
För att det är för svårt att komma ihåg detta
Så svårt att fokusera
När det finns en sån tjej som sitter så nära
Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska
Jag kunde inte sluta begrunda
Jag håller på att ordna och skriva
Allt som virvlar just nu i min hjärna
”Jag har tur!”, kan jag väl påstå
För sen, vi gick till sovrummet och fick komma
Så nära som natur kan tillåta
Under en natt som blev den tredje och sista
Innan du bestämde dig att flytta tillbaka
Nu, känns det konstigt för att du är borta
Är det ett riktigt minne eller drömde jag?  
Livet är som en berg- och dalbana
Som man inte riktigt har kontroll på
Fast, det finns en sak som du kan göra
Varje dag, ta ett steg baklänges bara
Utan att titta över axlarna
Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra
Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda
Tänker på mig och börjar skratta
Tills du är tvungen att sluta gå
För det finns nån som står i vägen
Nån som kanske gjort detsamma
Med ögonen fast på molnen
Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja
Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag
Det låter självisk förstås, det vet jag
Men det är väl min dikt så jag får bestämma
Resten av historien kommer jag inte berätta
Det är bara att tänka sig
”Den som lever får se”.

Doubt is the essence of human’s curiosity
Would we still be who we are without questioning reality?

Is reality what’s accessible to my senses
Or rather everything time and evolution invented?
Should it be considered universal and deprived of pretenses
Or rather individual, plural, subjugated?

Is it reasonable to bring face to face only two options?
Comparable to a coin with only two faces
Heads or tails, should we hang on theses restrictive notions
When nature is diversity fed by past and ongoing races?

Isn’t it unnerving to envision reality as something relative
When answering to what’s real seem to be so intuitive?

Maybe we can find an answer in its definition
“The state of things as they actually exist”
While keeping in mind that every rule has an exception

It’s nonetheless “opposed to an idealistic or notional idea of things” *
Even though experiments stem from our imagination
Before exposing to the world subsequent findings

It would be pretentious to say I hold the definitive answer
I wish I did, If I’m candid, but it’s not a “no brainer”

I can only give my humble and honest opinion
Raised by my formal education
Reality at the end is what I can see
Through at least one lens between the world and me.

Somewhere between the unknown and “déjà vu”
To make connections, is something one must do
To remember and then conceive an accurate depiction
Of what our senses expose to our brain’s interpretation

Speech is silver, silence is gold
Is listening to what we’re told
More important than saying what we know
To improve a level so far, frustratingly low?

Start easy and grow gradually in complexity
The key to express oneself with ample clarity
Alleviating the risk of dreadful incomprehension  
Slowly unleashing the grasp of one’s imagination

Learning something new and interesting
On an hourly, daily, monthly or annual basis
What else could be even more exciting?
Maybe being in the desert and recognizing an oasis?

I want to share
I want to give and receive
I want to dare
I want to live.