Submit your work, meet writers and drop the ads. Become a member
Josephine Lnd May 2013
An empty ******* tank, but with full throttle
been running on idle on top gear,
now the engine has seized up and I
am forced to surrender every morning
to the fact
that I have to eat pills not to go into myself,
go into a corner and go under

and even though I’m on the maximum dose
there are still days when I can’t
get outside the door
just laying down, sinking through the couch, back down
to a state I don’t want to allow
but I have no other choice but to keep breathing
as if I were on ten thousand meters altitude

and I have no other choice but to surrender to
the fact that I can’t handle myself,
that I wouldn’t get up without
these forty milligrams a day
yet still I stand there with my sword drawn behind my back
can’t let the guard down unto the enemy that is reality

and now they say I have a bipolarity they
want to medicate, stabilize
my moods
I have a flawed brain, I have a flawed history
been making too many bad choices, involved myself
in too many ****** up people and got stuck
as if I didn’t have any other choice
when really I just could have opened my eyes
and see my own part of the story
  that I’ve always been looking for someone more broken than
what I’ve been,
to take care of, in stupid attempts
to drown out my own weakness

it’s as if I’ve always wanted to find excuses
for feeling the way I do, being the way I am,
that I don’t function at all
  never wanted to realize that it was in me
the fault lied
  always on the hunt for someone who could destroy me anew
so I didn’t have to see that I was already annihilated
by myself,
so I didn’t have to see that there were no hangman,
that I stood there with the axe in my own hands
and blood on my shoes

//

en tom jävla tank, men med gasen i botten
har kört på tomgång på högsta växeln,
nu har motorn skurit och jag
är tvungen att kapitulera varenda morgon
inför det faktum
att jag måste knapra piller för att inte gå in i mig själv,
gå in i ett hörn och gå under

och trots att jag ligger på maxdos
så finns det fortfarande dagar då jag inte klarar av
att ta mig utanför dörren
bara ligger, sjunker igenom soffan, ner tillbaka
till ett tillstånd jag inte vill tillåta,
men jag har inget annat val än att fortsätta andas
som om jag befann mig på tiotusenmeters höjd

jag har inget annat val än att kapitulera inför
det faktum att jag inte klarar av mig själv,
att jag inte skulle idas resa mig upp utan
dessa fyrti milligram om dagen
  ändå står jag där med svärdet draget bakom ryggen
kan inte släppa ner garden inför den fiende som är verkligheten

och nu säger de att jag har en bipolaritet
som de vill medicinera, stabilisera
mina stämningar
jag har fel på hjärnan, det är fel på min historia
har gjort för många dåliga val, har involverat mig
i för många fuckade människor och fastnat där
som om jag inte hade något annat val
när jag egentligen bara kunnat öppna ögonen
och se min egen roll i det hela
  att jag ständigt sökt någon trasigare än
vad jag själv varit,
att ta hand om, i korkade försök
att överrösta min egen svaghet

det är som att jag alltid velat hitta ursäkter
för att jag mår som jag mår, är som jag är,
att jag inte fungerar alls
har aldrig velat inse att det var hos mig
felet låg,
ständigt på jakt efter nån som kunnat förgöra mig på nytt
så jag slapp se att jag redan var tillintetgjord
av mig själv,
så jag slapp se att det inte fanns någon bödel,
att jag stod med yxan i min egen hand
och blod på mina skor
Josephine Lnd  May 2013
someday
Josephine Lnd May 2013
some days, his eyes are full with angst
his arms down his sides, with his fists as closed as his ears
and all I want to say is I know how it is
to be so angry you don't know where to go
because the whole world lights you up like a dry stick of explosives,
how it is to have your feelings being so big they start to feel
like extensions of your limbs,
waving uncontrollably
and all you can do to avoid their friction from setting you on fire
is either to cut them off or keep your arms down your sides


but I step aside, because he can no longer take in my words
his six year old eyes are filled with the nothingness of
an anger so big and unlabeled
but someday, I will tell him and he will understand
I will tell him that even though my blood is not in his veins,
I will cleanse it from soot and silt,
I will be his human shield from this world
I will tear kingdoms apart and slay every last creeper
just to help him level up

and I will uncontrollably, explosively and unconditionally
love him

//

vissa dagar är hans ögon fyllda med ångest
hans armar längs sidorna, med nävar lika hårt stängda som hans öron

och allt jag vill säga är att jag vet hur det är
att vara så arg att du inte vet vars du ska ta vägen,
för hela världen får en att tända som en torr bunt sprängämnen,
hur det är att ha känslor så stora att de börjar kännas
som förlängningar av dina egna armar och ben,
okontrollerbart viftande
och allt du kan göra för att förhindra att deras friktion tänder eld på dig
är att antingen hugga av dem eller hålla armarna längs sidorna


men jag går undan, för han kan inte ta in mina ord längre
hans sexåriga ögon fyllda med ingentinget
av en ilska så stor och oettikerad ilska

men någon dag ska jag berätta för honom och han ska förstå
jag ska berätta för honom att även fast mitt blod inte flyter genom hans artärer,
ska jag rensa det från smuts och sot,
jag ska vara hans mänskliga sköld från den här världen
jag ska slita kungariken itu och döda varenda creeper
bara för att hjälpa honom att levla upp

och jag ska okontrollerbart, explosivt och villkorslöst
älska honom
emil hernried Mar 2018
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar

och
jag är trött på att tårar faller ner från min kind.
Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett
instagram konto
som hette kalle balle kalle balle är ful.

Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år,
men alla andra skrattade så vad ska man göra då ?
Läraren sa inget fast han allting såg
han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg.

Även om dem flesta mobiler är på surr
så hör jag allt twitter som pågår i detta ***.
och jag vet att det mesta inte är om mig
och jag vet att man inte borde bry sig men
jag bryr mig.

och det känns så motsägelsefull
för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig
att bry sig,
men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig
och nu finns det för mycket att bry sig,
att bry sig om.

Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra,
jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det.
Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster,
när jag plötsligt ser en bild,  
jag tror jag ser ett mönster.
här uppifrån som utanför vårt fönster.

för vi är ett *** fullt av instängda fåglar,

det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara
det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar
och duvor
gökar
ugglor,
och jag

och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts
jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga
och jag tror jag är en pingvin
men kanske är det bra för jag är jag.
a swedish one ...
Gorba  Feb 2020
Lov
Gorba Feb 2020
Lov
Det var länge sen, vi såg varandra
En dag som jag aldrig kommer glömma
Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då
Två själar i ett ***, verkligen lyckliga och fria
Åtminstone, jag minns att det kändes så
Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna
För att det är för svårt att komma ihåg detta
Så svårt att fokusera
När det finns en sån tjej som sitter så nära
Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska
Jag kunde inte sluta begrunda
Jag håller på att ordna och skriva
Allt som virvlar just nu i min hjärna
”Jag har tur!”, kan jag väl påstå
För sen, vi gick till sovrummet och fick komma
Så nära som natur kan tillåta
Under en natt som blev den tredje och sista
Innan du bestämde dig att flytta tillbaka
Nu, känns det konstigt för att du är borta
Är det ett riktigt minne eller drömde jag?  
Livet är som en berg- och dalbana
Som man inte riktigt har kontroll på
Fast, det finns en sak som du kan göra
Varje dag, ta ett steg baklänges bara
Utan att titta över axlarna
Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra
Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda
Tänka på mig och börja skratta
Tills du är tvungen att sluta gå
För det finns nån som står i vägen
Nån som kanske gjort detsamma
Med ögonen fast på molnen
Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja
Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag
Det låter självisk förstås, det vet jag
Men det är väl min dikt så jag får bestämma
Resten av historien kommer jag inte berätta
Det är bara att tänka sig
”Den som lever får se”.
Gorba  Feb 2020
Stockholm
Gorba Feb 2020
Man får säga ibland
Att det finns skönhet som inte går att beskriva
När till och med en himmelsk strand
Skulle se gräslig ut om man skulle jämföra
Så länge jag bor här
Kommer det inte finnas något att klaga på
Vi är som ett par
Med två partiklar som möttes och blev oskiljaktiga
Jag har varit med dig i tre år nu
Och kärleken brinner fortfarande
Det är uppenbarligen jag och du
Och det är inget erbjudande
Det är hellre ett vackert oundvikligt löfte
Som skrevs med outplånligt bläck på ett häfte  
Du ser ut som en mångfacetterad hydra
Som står ovanför en blå matta
Det känns så skönt att korsa dina broar
Och att gå vilse i kurvorna du har
Jag måste också prata om din gröna klänning
Som man inte kan undvika att smeka
Den absorberar solsken, släpper syre, får oss att leva
Och gör mig glad när jag kommer kring
Du är ljusare än solen under sommaren
Men mörkare än ett svart hål när vinter spränger dörren
Som regnet som får regnbågen att dyka upp
Uppskattar jag mörkret för då ser man norrsken
Samtidigt, brukar snö bygga upp
En vit rock som försvinner sen
Du var inte mitt första val från början
Men nu står du högst upp på listan
Jag behöver erkänna att jag är kär i dig
Trots att du inte ens är en riktig tjej.
Gorba  Apr 2020
Resan (1/2)
Gorba Apr 2020
Hon brukar ha på sig en mössa
Som gömmer en del av långa håret
En gyllene kaskad som inte blöter
Men är ***, lugnande, och skiner
Mössan skämmer aldrig bort ansiktet
Huset till hennes fina ögon, gul, grå, och blå
En blandning som måste bedömas som perfekt
Så tydlig som en plus en är lika med två

Det känns alltid bra att resa söderut
Att flygga utifrån språngbrädan
Och att ta **** tack vare vinden
Som blåser periodiskt när hon andas ut

Jag landar då på hennes mun
Som hyser den hemliga bron
Som väntar på att jag närmar mig för att hälsa på,
Inte varje gång, men det blir alltid en härlig överraskning då

Jag brukar stanna kvar där en stund
Vaggad av vågorna bildas av hennes läppars kurvor
Och inser att man kan väl resa utan att flytta på sig
Jag står här orörlig och kysser henne
Det räcker för att skapa nya banor
Som leder till ett ställe som kallas extas
Ett ställe som kan enbart finnas
När vi är tillsammans,
När det finns inget avstånd mellan oss
När vi är i mitten av en sensuell dans
Det är klart att jag vill ta ingen paus
Men hellre fortsätta tills natten gradvis raderas av solen
Tills det är dags att börja om resan igen.
its a blue Monday
after Super Sunday
Americas 45th funday
yesterdays spectacle

the dip is done
the broken bones
of buffalo wings
fill giant glad bags

the ridged ripples
of broken Doritos
scattered on the floor
wait for a vacuums hum

dead soldiers rattle
a melodious cascade
the aroma of flat Bud
plunge into recycle bins

ribbed Trojans
dripping bagged ****
rim plastic trash cans
confirm an ****'s frenzy

the game forgotten
commercial reveries remain
seared into the briney mush
of compliant olfactories

collective hallucinations
successfully branded
a new and improved
global consciousness

Madmen Shamans
ebulliently channel
transactional zeitgeists
from the ripped boxes of
Best Buy plasma screens

Monday morning
water cool scuttlebutt
the planet is buzzing about...

Google's cool slap
of IPod clad automatons
the vanquishers of IBM's evil empire
Apple's brave new world is next
("meet the new boss,
same as the old boss?")

we all dug
rolling with Eminem
through the glitzy
streets of Motown

How cool is 8 Mile?
The hoods lookin good
angelic chorus lifts spirits
Swing Low Sweet Chrysler

The artistic types
faun over
the graphic beauty
illustrious aestheticism

moving story line
the epic journey
of the worlds
greatest brand

heroic product marketing pros
rival Jason and the Argonauts
sojourning trans-formative odysseys
of clever packaging and fat tail shelf life

holding precious real estate
of living imaginations
infecting hearts and minds
of future generations

realizing
everything
ends better
with coke

The State Farm Pre-Game
Jimmy Johnson's new coiff
jawed away with his old boss
rattlesnake booted Jerry Jones

A poignant embrace captured in
living color on grand jumbo trons
lording over a cavernous palace
a new stadium for Homeboys

Jimmy J asks Jerry J
"Why you overpaid
for The Boys New
Crib?"

"A billion 4,
a palace for the masses".
Jerry breaks some news
with an impish wink.
"No expense is spared
for the peeps."

"I always make out,
get a good return. I
make a profit. Ain't
America great."

This year Super Bowl
went Hollywood
and installed
a long red carpet.

Mike Strahan, collared
Harrison Ford.
Bagging his greatest sack
on a dazzling red rug.

"How many Super Bowls
is this for you?"
Strahan whistles
through his gaped teeth.

The aging Indiana Jones
came to promote his new flick,
"Cowboys and Aliens"
(I'm told an early Cannes
favorite. And it should be. Spoiler alert,
the movie is a moving story of an American tragedy.
Romo blows another one
throwing an interception in overtime.
The Aliens return it 95 yards for a touchdown.
Boy's lose again. America's Team vanquished by bubble headed Martians.
All of Texas weeps.)

Indy
coolly quips an answer
whipping with sarcasm,
"after today, one."
yuck yuck
lol

Strahan continues
to stalk Ford like a
scrambling quarterback,
"where will you be sitting?"

Ford shrugs
"dunno,
somewhere
up-there,
I guess",
he points to
the lofty
luxury boxes.
Royalty sits
next to God
in Jerry Jones
house of the
people.

Ford dons a green scarf.
He's down with the Pack.
Another sunshine *****
in the seat.

Michael Douglas and Zeta Jones
arrive in time to hear
Keith Urban sing
"Who Wouldn't Want to be Me?"

"He's alive
He's free
Who wouldn't
want to be me?"

Indeed who?

The parade
of heroes
continue.

The walking,talking
little S Corp, LLC's
dance their way
into the stadium
on resplendent
cushions of red.

Terrific brands
all earnestly
questing to
urgently
deliver
messages
to promote
themselves
and plug
shameful
products.

A Black Eye Peas
teaser
blinks onto
my giant
flat screen.

Will I Am
a black man
in a blacker mask
marches down the street
zapping people
with a ray gun.
(fascist culture is so cool, a
little light on liberation,
but **** does he look bad as all get out
in that leather rumble don't **** with me
outfit)

Jamie Foxx on the royal carpet leaks
that he yodeled three tunes
at a pregame party for Jerry's Kids;
T Boone and the Big W among them.

Quick cut
to Jamie's
new movie
Rio.
(I wonder if its
about Mexicano's
crossing the river?)

Wealth
Power
the perfect
image of ourselves
take a pill

I am Limitless
a new movie?
I've seen this one before.
I think I'm watching it now.

Just Go With It
Adam *******,
Jennifer Aniston
Americas sweetheart
teamed with Americas
kosher jokester.

He looks hot
in his droopy
pretend
don't give a ****
orange sweatshirt
and acid washed jeans.

Jennifer's ****, legs
what can you say
about America's sweetheart?
I think Brad Pitt
made a big mistake.

Bill O
is next.
Posturing,
arm wrestles
with the Prez,
shadow boxes
with the Big O.

"Muslim Brotherhoods
Rendition
Mubarack goes off the reservation
knows where the bodies are buried"
***!
***!

(Do we really need a dose of Fox Fear?
Is there no escape from the pernicious harangue?
Don't they know its Super Bowl Sunday?)

Bill O's drive by continues,
"Obamacare,
why do Americans hate you?"
Great journalism by this Fox ****.

Bill O is
haughty,
arrogant,
disrespectful
a despicable bully
and a self serving blow hard.

(My bladder is busting.
Its a great time to take a ****.)

We escape to
the freshness
of Owen Wilson's
smiling face,
playing two hand touch.

His bent nose
shining
he trots about
Jerry's field
carefree as a child.
(Is this a pitch, pass and punt
contest for A Listers?)

Other stars
join the light fun;
goose cheerleaders
give the cabana boys
hand-jobs
and themselves
a well earned blow-job.

Its an **** of photo ops
product placement
a sizzling collection
of dancing brands
prancing on the gridiron
of the New Cowboy field.

Ashton Kutcher
peeks over the shoulder
of a tweeting W.
I'm impressed
W knew
how to use
his thumbs.

Mrs. W's
permanent smile
was clearly visible
from the stadiums
cheapest seats.

Condie sat
way to the right
quietly stewing
lamenting
lost opportunities
of a gig as NFL
Commissioner.

On the stadiums floor
the frenetic dancing
of the
bumping
brands
fast
approaches
ecstatic elation.

Hollywood's version of
Whirling Dervishes; is
immediately stilled
as the solemn portion
of the program
commences.

The Declaration of Independence
is read by a bright galaxy of stars
accompanying armed service personnel
and other diligent American's.

"We hold these truths
to be self evident"

"United colonies
levee war,
dissolve bounds,
our day of allegiance
lives, fortunes and sacred honor
freedom is common sense,
free, equal, united"

CEO's
imprisoned
in Jerry's
luxury boxes
overcome
with
emotion
pound fists
on the glass
smearing
cocktail sauce
on the windows
of the suites.

Illegal
Chicano's
bravely
step forward
with rolls
of Bravo
and Windex
to wipe
it clean.

The focal point
of festivities
seismically
shifts like a
tectonic plate
almost as large
as Jerry's Stadium.

The stampede
of cheers
thunder like
canon shots,
the patriotic
ramparts of
militant
free market
capitalism
supplants the
shallow frivolity
of consumer slavery.

We are
compelled
to kneel
to celebrate a
Eucharist of
nationalism.

My partner explodes,
"Can't watch a football game
and view it for what it is,
a ******* football game."

The Fox
broadcasters
dedicate
this segment
of the show
to our military.

I squirm in my seat.
Sorry,
but the declaration is about
free people in free societies
not militarism.

Next up
dis old cowboy
Sam Elliot.
He knows
how to speak
the language
of real football fans.
Finally, a man of the people.

Sam introduced the cities.
He starts with Pittsburgh.

"Built on steel
a place where
terrible is good
these are the
enduring qualities
of this great American City."

The Steelers
make a timely entrance
onto the floor of the stadium,
as millionaires erupt
shaking their terrible towels.

Sam's
fuax
folkism
for
Fox Sports
continued.

"Green Bay is Title Town
the people never quit.
Crafty veterans are winners
exhorting all to greatness"

Images
of Lombardi's
toothy grin
fills my 72 inch screen.
A visitation by
America's Saint,
the sanctifier
of all competition
anoints the proceeding,
the quest to claim
the trophy named
for the games
very own
Archangel
of the
Gridiron.

The extended gig of
Lombardi's ghost
has haunted America
for over half a century;
has reportedly been seen
stalking the stage
on Broadway.

The anointed
Packers sprint
onto the field and
millionaire cheese heads
taking big bites out of life
erupt in cheers.

My hi def wide screen
made by Sharp reports
Battle of Los Angeles
opens 3/11/11.
The Chicago Code
premiers on Fox
sometime in March.

Walter Payton
Man of The Year Award
is presented
to an NFL Player
watching the game
with the troops
in Iraq.

The millionaires
don't cheer,
but the Fox announcers
are verklempt
overcome with patriotism.

Michelle Lee,
star
of Fox'***** show
Glee,
poses in front of a
sanitized choir
in blue uniforms to sing
America the Beautiful.

The beautiful song
is but an opening act
for the musical centerpiece
Star Spangled Banner.

The cameras cut
to a smiling W.
He can't get into Switzerland
but ******, he won't be turned out
of JJ's OK Corral.

Christina Aguilera
takes center stage.
She mounts
the silver football
crowning the
Holy Logo of the NFL
to sing the hallowed
Star Spangled Banner.

She fumbles her lines!
She forgot the rockets red glare!
The Steelers are crying.
The Packers are angry.
Ice melts from the stadiums roof.
The foundations of Jerry Jones
new stadium shakes.

A fly over of 4 fighters in formation
appears to be unaffected by the flub.
The planes do not crash.
They stay in formation.

The pilots spare Christina
a strafing and drone strike.
The republic remains
secure for now.

An unfamiliar announcer
addresses TV land.
He offers an apology to the fans
who cannot be seated.

The fire marshals
have revoked
Jerry's seating plan.
Greed got the better
of this man of the people.
Cowboy Stadium
is overbooked!

What is happening?
Is this America?
An ATT commercial
arrives just in time.

ATT has a new plan for America.
They encourage us to live social
with the new ATT AG.
Free market solutions
always work best.

Michael Douglas
reads another
patriotic exhortation.

"United we,
see the journey
of Acme Packers
as our journey."

"We see the resolve
of US Steel
as our resolve.
Big dreams
believe the best
journeys are
celebrated together."
(I'm down with that.
Whats good for Jerry Jones
is still good for me.
Right On! Check this stadium.
Power to the people!
It may not apply to the people who
will not be seated but tough nuggies.
This is America ******. Everybody
can't be seated at the table.
Even if they paid for their seat.
This ain't Red China.)

Neon Dion and other inductees
into the Football Hall of Fame
tosses the coin.
Steelers' call tails.
Heads it is.

At half time
The Black Eyed Peas
descend from
an upper Valhalla.

Still attired in
black fascist threads
The Righteous Peas
start wailing as
white metallic minions
dressed as
Imperial Storm Troopers
gallop to surround
their idols.

Precise formations
goose steppin bops
choreographic steps
the visceral *****
perfect counter-point
to swabbles of wiggling Peas.

Slash,
Guns and Roses
guitar hero
gunslinger
strode on stage
winging
this gal of mine
in choreographed
unison with
the leggy
Fergie.

Pumping it louder
the spectacle incites
the dancing
Imperial minions
quick steppin
and fetchin it
as Usher descends
in white unison
to leap and dance
over nasty
black peas.

The Gods
are descending
upon us.
Their words
have become
flesh.

The BEP's bleat
"kids are dying
wheres the love?"
Art does mirror life.

The neon hearts
of cheap
glow sticks
light up
the time
of our lives.

We are
cubed box heads
happily dancing along
the 50 yard line
answering China's
resounding drum
of frantic proletarians
bashing away
neocolonial disgrace
during the opening
ceremony of the worlds
greatest Olympian
display of
the pounding will
of an emerging nation
arriving on the world stage
with urgent insistence.

In America
we party on
every night
swiping
revoked
credit cards
for express lane
exits at the
local Walmart.

We are proud
highly personal
bar codes!

We refuse to be
marked down and flung
into discount bins at a
Tupelo Dollar Store.

Our light of life
flashes across screens
directing the trading pits
at the Chicago Board of Trade.

Each Super Bowl Sunday
souper bowl beggars
collect canned soup
for hungry Americans
at the local Shop and Drop

begging for larmen
boxes of Kraft
freeze dried noodles
and cans of Progresso
the feast of kings

A triumph
of the
Will I Am
BOOM BOOM
Says
Will I Am

I finish my bag of
Cool Ranch Doritos
and lick my partners
fingers clean.

Music Selection
Steve Miller,
Livin in the USA


2/7/11
Oakland
jbm
(WIP)
Gorba  Mar 2020
Händelser
Gorba Mar 2020
Det var en gång
En man bestämde sig
att lämna allt bakom sig
För att söka framgång

Det var en gång
En man åkte till en främmande stad
Bara för att han hade tillstånd
Och hört om den på en verkstad

Det var en gång
En man hamnade
I en värld mer mystisk
Än han trodde

Det var en gång
En man som försökte
Vänja sig vid kulturen
Hamnade vilsen

Det var en gång
En man tänkte sig
Att åka tillbaka
Varifrån han kom

Det var en gång
En man föredrog
Att stanna lite längre
För att utforska mer och bättre

Det började som en saga
Man vet inte riktigt hur eller när det kommer sluta
Men mannen förväntar sig
Att i framtiden kunna dela med sig

Av att han levde lycklig i flesta av sina dagar
Med sina gamla och nya kompisar
Kanske med några barn
Men troligen med kärlek.

— The End —