Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"blir" poems
Vårvind, kom in Kylan har tröttat mig och allt står still Vårvind, när jag var din betydde kylan ingenting Så starkt, hjärtat mitt var Vårvind, vart blir minnen av? Kylan är ännu kvar Vårvind viner stillsamt in Kylan besitter mitt skinn Så starkt, hjärtat mitt en gång var
0
May 6, 2015
May 6, 2015 at 5:36 PM UTC
Bara så jag inte glömmer
Stå fram, du, som skjules i mørket. Stå fram inn i verden. Det kan være uhyggelig; Det kan være urolig; Det kan oppvekke gru innafor deg som du ikke visste var til; Det kan føles som om jordas lunger puster deg inn og spytter deg ut; Men sånt har det alltid vært. En vismann har sagt før: Syn uten handling er kun en drøm. Handling uten syn fordriver tiden. Syn med handling kan forandre verden. Reis deg opp; ta på livet, grip tilværelse, møt folk, snakk språk, drøm sagn, bygg ting, slå deg ned, få barn, les, gråt, le, rop, løp, hopp, ta feil, gå deg vill; så blir ekte tilfredstillelse til.
0
Jan 20, 2018
Jan 20, 2018 at 5:52 PM UTC
Stå Fram
Et inferno af stilhed Råber stumme tanker Bløder salte tårer Vil mig noget mens jeg sover Drømmende blir aldrig drømme Det der sker det sker også der Jeg besvimer i min pude Til den samme larm af intet Råber så jeg husker dagen Så jeg glemmer meget lidt
0
Dec 10, 2014
Dec 10, 2014 at 7:47 AM UTC
Drømmer ikke
Pennens krigere Vi som faller ved sverdet Men som aldri dør Våre ansikter blir glemt Men ei de ord vi skriver Vi er udødelige Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi som kan tape vår frihet Men som aldri blir dratt bort Våre ord lyster til opprør Men vi tyr ei til vold Vi er uovervinnelige Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi som flyr som fugler Men som er fanget i bur Våre drømmer er om himmelen Men de blir lært i lenker Vi er fanger i vår egen kropp Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi er små og store Men det er ikke stort Våre ord kan skrives for en Men gjentas på tusen lepper Vi er uforutsigbare Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi er brødre og søstre Men ei av samme blod Våre forskjeller er store Men vi står alle sammen Vi er forente Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi som søker svar Men som våger å leve Våre ord kan vekke lyset Men bare i vises hånd Vi er tankens venn Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi er helgener for de vise Men slanger for de tankeløse Våre ord kan gi sannhet Men bare for de som ser Vi er de som åpner øyne Vi er pennens krigere Pennens krigere Vi er forsvarere av våre verdier Men det er ikke alltid bra Våre ord kan spre hat Men bare om kjærlighet blir glemt Vi er gode og onde Vi er alle pennens krigere
0
Sep 29, 2017
Sep 29, 2017 at 7:48 AM UTC
Pennens krigere
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
0
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:36 PM UTC
Lov
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
Continue reading...
39
Hon brukar ha på sig en mössa Som gömmer en del av långa håret En gyllene kaskad som inte blöter Men är *** lugnande, och skiner Mössan skämmer aldrig bort ansiktet Huset till hennes fina ögon, gul, grå, och blå En blandning som måste bedömas som perfekt Så tydlig som en plus en är lika med två Det känns alltid bra att resa söderut Att flygga utifrån språngbrädan Och att ta **** tack vare vinden Som blåser periodiskt när hon andas ut Jag landar då på hennes mun Som hyser den hemliga bron Som väntar på att jag närmar mig för att hälsa på, Inte varje gång, men det blir alltid en härlig överraskning då Jag brukar stanna kvar där en stund Vaggad av vågorna bildas av hennes läppars kurvor Och inser att man kan väl resa utan att flytta på sig Jag står här orörlig och kysser henne Det räcker för att skapa nya banor Som leder till ett ställe som kallas extas Ett ställe som kan enbart finnas När vi är tillsammans, När det finns inget avstånd mellan oss När vi är i mitten av en sensuell dans Det är klart att jag vill ta ingen paus Men hellre fortsätta tills natten gradvis raderas av solen Tills det är dags att börja om resan igen.
0
Apr 3, 2020
Apr 3, 2020 at 4:47 AM UTC
Resan (1/2)
tunga täcken och dina andetag bläcket i din hud och dina fina ord jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod fläckar som du låter finnas kvar du känns som mitt paradis för ibland vill du hålla om mig men oftast vill du ha mer dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis du ser ledsen ut men du fortsätter ändå jag tror att det är okej för du vill ju ha mig jag vill gråta du vill romantisera du säger ju att jag är fin när jag gråter även när det är du som orsakat tårarna gillar du det? är du stolt? för mina ögon brinner när dina bara är blå jag är en saga och du är min prins det finns ingen krona på ditt huvud så du låter makten koras i dina händer istället men det är okej vi är okej du greppar hårt och blåser på såren lämnar mig för ett bloss från cigaretten jag känner lukten av rök på dina kläder men jag vet att jag inte ska fråga aldrig ifrågasätta för då hade jag kanske sett att dina ord var mjuka men din säng var hård att dina löften vara stora men dina lögner var större jag faller alltid för dig ändå jag håller dig i handen och allt jag säger är fel mina kläder är värdelösa mina ord är ett evigt eko du varnar och du säger f ö r l å t men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde din själ som låtsas vara trasig min själ som skriker ditt namn aldrig någonsin hittar de till varandra igen för illusionen är förstörd och till **** får jag syn du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra de som ser när dina ögon blir mörka de som ser dina läppar runt en flaska mörka väggar och du är borta någon dag kommer du få höra om natten jag spenderade hos din vän eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen viskningar på stan och folk som ser igenom dig du är en kliché och inget känns okej längre
0
Nov 12, 2019
Nov 12, 2019 at 4:15 AM UTC
naivitet
tunga täcken och dina andetag bläcket i din hud och dina fina ord jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod fläckar som du låter finnas kvar du känns som mitt paradis för ibland vill du hålla om mig men oftast vill du ha mer dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis du ser ledsen ut men du fortsätter ändå jag tror att det är okej för du vill ju ha mig jag vill gråta du vill romantisera du säger ju att jag är fin när jag gråter även när det är du som orsakat tårarna gillar du det? är du stolt? för mina ögon brinner när dina bara är blå jag är en saga och du är min prins det finns ingen krona på ditt huvud så du låter makten koras i dina händer istället men det är okej vi är okej du greppar hårt och blåser på såren lämnar mig för ett bloss från cigaretten jag känner lukten av rök på dina kläder men jag vet att jag inte ska fråga aldrig ifrågasätta för då hade jag kanske sett att dina ord var mjuka men din säng var hård att dina löften vara stora men dina lögner var större jag faller alltid för dig ändå jag håller dig i handen och allt jag säger är fel mina kläder är värdelösa mina ord är ett evigt eko du varnar och du säger f ö r l å t men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde din själ som låtsas vara trasig min själ som skriker ditt namn aldrig någonsin hittar de till varandra igen för illusionen är förstörd och till **** får jag syn du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra de som ser när dina ögon blir mörka de som ser dina läppar runt en flaska mörka väggar och du är borta någon dag kommer du få höra om natten jag spenderade hos din vän eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen viskningar på stan och folk som ser igenom dig du är en kliché och inget känns okej längre
Continue reading...
53
Det var en sak jag ville säga En sak som plötsligt blev flera Det är så det brukar gå I mitt huvud, råkar allt förändras Jag vill att du närmar dig Inte för att det är en hemlighet Men för tiden det ger mig För att samla på mig tillräckligt med mod Jag vet inte hur du kommer reagera Jag hoppas att du inte tar det illa Fast, jag vet det inte kan hända Borde jag hellre ha använt tro, tycka, eller tänka? Det finns inget som är säkert När du är i området Det här matar problemet som blåser upp lite mer varje dag Eftersom du är här, fast i mina tankar, oavsett vägen jag tar Det känns nu som jag har sagt för mycket Jag är förvirrad, helt enkelt Kanske, blir det bättre om jag håller tyst i alla fall Jag blir rädd, jag blir kall Jag behöver värma mig Kom fortare, hjälp mig! Det är bara en sak som räknas Bara en sak, jag lovar Det var en sak jag ville säga En sak du ska veta En sak bara Det är faktiskt en fråga En fråga till dig Som ungarna skulle säga Får jag en chans på dig?
0
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 4:59 AM UTC
Du
Jag längtar redan. Tills du återigen blir endast ett minne. Så att jag kan tappa min mask. Och falla för dig i min egna takt... /// I'm already longing- For the moment you once again become a memory. So that I can drop my mask. And fall for you at my own pace...
0
Sep 23, 2024
Sep 23, 2024 at 6:06 PM UTC
{I Min Egna Takt/At My Own Pace}