Eko on the move
Never pressed for stool
The darling of the nation
Elegant in motion
Like the beauty of an icing sugar on a cake
She adds beauty to the state
Like a tireless ox ploughing the fields
she harbours the burden of all it feeds
Not to her dismay
But to the glory that sets her high above the rest

Eko on the move
Never pressed for stool
The heart of the cart
Cautious in act
Like a skillful hunter she treads gently in the midst of hostile beasts
With the heart of a generous host she rubs her guest of their cold feet
She's the platform upon which our dynamism is exhibited
She's the destination that tickles our imagination
She's the land upon which all dreams could grow into reality
Fearless in the face of adversity
Eko on the move
Never pressed for stool
The avant garde of greatness
The custodian of success

He played his Eko Ranger twelve string guitar
As he puffed away on his capstan cigars
Finger tips stained a colour of yellow
This placid man always remained mellow
Bob Dylan hits he would often play
All through the night and into the day

~~Bob Dylan Songs~~

“Don't think twice it's aright”
“I'll be your baby tonight”
“Subterranean homesick blues”
“Tonight I'll be staying here with you”

Often he would travel from Harwich to Liverpool
His mother lovingly prepared vegetarian food
Dedication to his family in so many ways
Committed forever, till his final day

But now in silence his guitar remains
No longer caressed in heaven he plays
In peace with god his songs he will choose
We didn't know it was you we would lose

It was so sudden, over all these years
We never knew we could lose someone so dear
The pain amplifies into the stars above
Our hearts will always be filled with your love

Always endearing memories will never leave
I hear your songs from within my heart I retrieve
One last goodbye sent to above and beyond
For one last time we play the goodnight song

Dedicated to my brother John who passed away 11th September 2008
Written 2009

If I had a day extra
We would watch the glowing Eko masquerades
Dance to legends in our best attire
We would sing and dance everyday
In our ever flowing regalia.
We would sing our childhood songs like we don't care
Dancing in the rain like innocent children
We would walk naked with no shame and no fear
Tomorrow isn't promised, I wish I knew then.

If I had a moment extra
Before the earth called you home
I would kiss you without fear
Defile religious we hold dear
I would each second count
I would love you without doubt.

If I had a day extra

tunga täcken och dina andetag
bläcket i din hud och dina fina ord
jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod
fläckar som du låter finnas kvar

du känns som mitt paradis
för ibland vill du hålla om mig
men oftast vill du ha mer
dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis
du ser ledsen ut men du fortsätter ändå
jag tror att det är okej för du vill ju ha mig

jag vill gråta
du vill romantisera
du säger ju att jag är fin när jag gråter
även när det är du som orsakat tårarna
gillar du det?
är du stolt?
för mina ögon brinner när dina bara är blå

jag är en saga och du är min prins
det finns ingen krona på ditt huvud
så du låter makten koras i dina händer istället
men det är
                      okej
vi är okej

du greppar hårt och blåser på såren
lämnar mig för ett bloss från cigaretten
jag känner lukten av rök på dina kläder
men jag vet att jag inte ska fråga
aldrig ifrågasätta
för då hade jag kanske sett
att dina ord var mjuka men din säng var hård
att dina löften vara stora men dina lögner var större
jag faller alltid för dig ändå

jag håller dig i handen och allt jag säger är fel
mina kläder är värdelösa
mina ord är ett evigt eko
du varnar och du säger
                                           f ö r l å t
men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för

alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde
din själ som låtsas vara trasig
min själ som skriker ditt namn
aldrig någonsin hittar de till varandra igen
för illusionen är förstörd och till **** får jag syn
du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra
de som ser när dina ögon blir mörka
de som ser dina läppar runt en flaska

mörka väggar och du är borta
någon dag kommer du få höra
om natten jag spenderade hos din vän
eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen
viskningar på stan och folk som ser igenom dig
du är en kliché
och inget känns okej längre

Kulembela Ngobelele
Oli Wamanyi
Otiisa abamaanyi
Ekitangaala kyo kya'maanyi
Kilaba ne kumwoyo munda
Wagulu ne wansi w'omutima,ne munda mu byenda
Nkuuma buli lunnaku Ku calendar
Ekisa kyo ky'amaanyi, kigonza n'abasiinga okukola entiisa
Wooli,embeela enzito eggonda
Elinnya lyo lya kyitiibwa n'ettendo
Omukwano gwo gwa muwendo

Kulembela ngobelele
Ndi mu lugendo gw'avuga
Ayi taata,gw'afuga
Nnungamya,sindika ba malaika bo bannyanukule
Nyongela amaanyi,
Yongela okundaga ekisa
Biingi by'ompisizaamu ela nkwebaza
Yongela okumulisiza
Nyongela okukwebaza okunkuuma nga nzisa
Eko kye kisa

Kulembela Ngobelele.

©Emanzi Ian 2019

(Disclaimer: gue udh lama ga nulis jadi maaf ya kalo aneh he he he)

6 tahun. Itulah lama kita berteman.


Umurmu 14 tahun ketika kamu menyapaku dan mengajak berkenalan di ruang kelas 8B. Namamu bagus, Thevin. Tapi entah mengapa orang disekitarmu memanggilmu Ncek. Akupun mulai mengenalmu sebagai Ncek, teman pertamaku di kelas itu. Entah apa yang membuat kita menjadi akrab; aku yang sering memintamu untuk menemaniku berjalan ke Citraland sampai kamu jatuh sakit, atau kamu yang sukarela mengambil novelku yang dibuang ke tempat sampah oleh Pak Eko.

Umurmu 16 tahun ketika kita kembali berteman. Diujung masa SMP (dengan bodohnya) kita bertaruh untuk tidak berbicara lagi setelah lulus. Namun lewat Aji, kita memutuskan untuk berteman lagi, bahkan jauh lebih dekat dari sebelumnya. Kamu melindungiku dari patah hati dan aku mendengar kisahmu mengenai hatimu yang patah.

Umurmu 19 tahun ketika persahabatan kita terasa retak. Aku yang terlalu rapuh dan kamu yang menjaga aku dan dia secara bersamaan membuat semuanya semakin mustahil. Sahabatku menjadi sahabatnya; hal itu terngiang-ngiang didalam kepala. Aku memutuskan untuk menjadikanmu musuhku, orang yang sepihak dengannya. Padahal kamu hanya ingin menjadi sahabat yang baik bagi kami berdua.

Sekarang, umurmu 20 tahun. Kamu bukanlah orang yang sama seperti Thevin yang mengajakku berkenalan 6 tahun yang lalu, namun rasanya kamu masih familiar. Kamu terasa seperti kota Jakarta yang terus berubah namun aku tau aku akan selalu pulang ke rumah.

Dirgahayu Thevin. Selamat datang di masa dewasa.

Dimana kamu akan tertawa lebih keras bersama teman-temanmu. Bercerita lebih banyak kepada ibumu. Berusaha lebih sabar menjaga kedua adikmu. Berbicara lebih dalam bersama ayahmu. Menangis lebih banyak karena masalah yang menimpa. Memaafkan diri lebih dari menyalahkan diri.

Semoga tahun ini seorang Thevin dapat lebih mengenal dirinya sendiri!