Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"hiba" poems
Hentian tak bermakna tiba kegelapan tak semestinya hiba keindahan tunjang sehingga pucuknya bukanlah anugerah dalam sekilat cahaya sambungan cerita kita yang punya tapi beza adaptasinya terkadang patah renyuk tak disangka terkadang wangi semerbak bunga terkadang terik memancar sinar terkadang kaku kelu membisu namanya perjuangan masihkan kekal entahkan wujud entahkan binasa menggapai semua mampukah kita menyelongkar hingga tak ketemu jua masakan diri menongkah jaya moga memijak di alam nyata agar sempurna gambaran selamanya....
0
Oct 11, 2014
Oct 11, 2014 at 10:05 AM UTC
Di mana...
Antara dua jalan buntu Penentuan hati dan minda sekeras batu Ku menerka ini hanya mainan perasaan Persis jiwa-jiwa yang hiba kekosongan Larilah wahai nafsu Carilah serangkap wahyu Cantaslah pucuk cemburu Kerna manusia semakin layu Lenturnya segenggam iman Toksik meracuni setiap teman Doalah waktu masih memberi ruang Mewarnai tiap hitam putih perjalanan Telan segala perit mencari abdi Tiada yang kekal apatah lagi kendiri Senyuman kekal menjadi sedekah amalan Tuhan Maha Pengampun, manusia dahagakan amalan.
0
Apr 22, 2017
Apr 22, 2017 at 7:41 PM UTC
Dua Jalan Buntu
La primera vez que me tocaste así, Supe que ya había perdido. Era la forma que tus dedos deslizaban, Lentamente,  recorriendo Lo poco que era mi cuerpo entonces, Inexperto y sin sed, Despertando curiosidad. Ya no era yo. Y la vez que pensé que hiba a ser la primera, Y como me sentí, y como dudé, Y como el miedo gano, Y supe que te hiba a perder. Y perdí. Y después de 2 meses volvernos a encontrar, Los dos con ganas de amar. La primera vez, Pensé que hiba a ser volver a ganar, Y sólo te perdí el miedo, Y perdí también mis límites; Perdí las noches solitarias, Perdí el rencor. Y aunque te entregaba tan tiernamente, Sinceramente, Incondicionalmente, Mi primer dolor, ese primer exquisito dolor, Supe que, por primera vez, Perdía conscientemente, Que te perdía a ti.
0
Feb 3, 2013
Feb 3, 2013 at 3:36 AM UTC
Primera Vez
Ma este csak hozzád lenne türelmem Együtt eltemetni az egész világot És csak egy éjszákára elhinni azt, Hogy nem lett elrontva a teremtés És minden a helyén van. De mivel a teremtésbe valahol hiba csúszott, Egyedül vagyok ma este.
0
Apr 9, 2013
Apr 9, 2013 at 2:26 PM UTC
Tökéletlen
i like to write sometimes, i say. sometimes. i like to write when the sun is doing it's daily job of spraying my neighborhood with gold or when i look up at midnight and see tiny silver stars thrown carelessly on the black sheet of night sky i like to write when sadness sits on my chest or when worthlessness rattles in my bones i like to write when i desperately have to pour my heart out and the ink of my pen becomes my blood and the words i write become my smiles and tears, the paper becomes my skin, full of wounds i like to write about sadness, happiness, beauty, tragedy, thoughts, feelings i like to write about the everything in nothingness. - hiba
0
Sep 21, 2019
Sep 21, 2019 at 1:59 AM UTC
everything in nothingness