Undskyld
undskyld at jeg ikke var der
undskyld at jeg var væk
tilgiv mig, for jeg har syndet
men synd er nu så let

undskyld at jeg ikke kunne
undskyld at jeg ikke ville
tilgiv mig for at jeg aldrig turde forsvare dig
men jeg har altid været den stille

undskyld at du skulle være den stærke
undskyld at jeg har været en last
tilgiv mig for mine fejl
jeg troede aldrig der var plads
til mig

undskyld Emilie
kan du tilgive mig?

tunga täcken och dina andetag
bläcket i din hud och dina fina ord
jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod
fläckar som du låter finnas kvar

du känns som mitt paradis
för ibland vill du hålla om mig
men oftast vill du ha mer
dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis
du ser ledsen ut men du fortsätter ändå
jag tror att det är okej för du vill ju ha mig

jag vill gråta
du vill romantisera
du säger ju att jag är fin när jag gråter
även när det är du som orsakat tårarna
gillar du det?
är du stolt?
för mina ögon brinner när dina bara är blå

jag är en saga och du är min prins
det finns ingen krona på ditt huvud
så du låter makten koras i dina händer istället
men det är
                      okej
vi är okej

du greppar hårt och blåser på såren
lämnar mig för ett bloss från cigaretten
jag känner lukten av rök på dina kläder
men jag vet att jag inte ska fråga
aldrig ifrågasätta
för då hade jag kanske sett
att dina ord var mjuka men din säng var hård
att dina löften vara stora men dina lögner var större
jag faller alltid för dig ändå

jag håller dig i handen och allt jag säger är fel
mina kläder är värdelösa
mina ord är ett evigt eko
du varnar och du säger
                                           f ö r l å t
men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för

alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde
din själ som låtsas vara trasig
min själ som skriker ditt namn
aldrig någonsin hittar de till varandra igen
för illusionen är förstörd och till **** får jag syn
du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra
de som ser när dina ögon blir mörka
de som ser dina läppar runt en flaska

mörka väggar och du är borta
någon dag kommer du få höra
om natten jag spenderade hos din vän
eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen
viskningar på stan och folk som ser igenom dig
du är en kliché
och inget känns okej längre

det gør ondt i min krop og jeg er i tvivl om det ægte eller om jeg aldrig har mærket dig på mine læber for det her er hvor jeg gerne vil være jeg giver dig al hvad jeg kan, selvom jeg ved du ikke kan genkende min kærlighed
rør mig med din synd og fortæl mig det er ægte når du ligger i mine arme og jeg ikke bare forstiller mig noget
jeg ved ikke om jeg kan, jeg er bange for at skuffe dig så jeg river op i al hvad jeg egenligt er ligeglad med for at skubbe dig væk er nemmere end hvis jeg intet er
jeg vil prøve
for når du er langt væk, gør det stadig ondt og det føles som om du ligger i mine arme

squandering o little me squadering
as much as i....

chimneys and chimneys and so much smoke
and no alleviation from the horror
will i trust the happenstances of pop
and celeb culture
before their knees knew prayer
they knew about being gassed...
dead...
  chimneys and chimneys
they left those pyramids like shy engineers
it would seem
how they squabbled
over the deed
and the dead with them
these Hebrews
now relegated to middle-class womanhood
O such wonders!

the terrible has already happened
history passed me
the terrible has already happened
the ugly the thick IQ
remains...

          UM GA RA SYND

the terrible has already happened
i will not stray from
the chimneys
and the train tracks
no...

no PYRAMIDS
these coffers of weight, dead,
these:
my ethnicity was 2nd
to the Jew
and i'm somehow:

what is happiness and life
with this gravity of meaning
who ushers
in the gods
and the masters
but doesn't flip
8am...

           a people with horses
with breaths
and dogs
these barking mad emblems
these effigies of purport!

one lie two lie
one lie two lie toe for tweak
i lie
i tell the truth
but at least i exasperate myself
on punctuation
this

"curve ball": she says it
like her mother and me
is equivalent to my mother
and grandmother and me...

SaRdauKaR
letters like levied oblivions
i watch
like hapless Job
like this idiot
and i think...
beside a god there's death
and from my shrinking into
extracting this
to me initiating this...
what crescendo!
what echo what time apparent
this limitless numbing and experience

EAST is the new NORTH
on the compass of
narratives...

the sun rises...
and with it,
so does man...
should his attention gravitate beyond
any bias...
the sun rises
and with it,
so does man.