so here I sit alone in our apartment
while he is in his childhood town, cleaning out his dads
cleaning out the drunken chaos and the remains of a life
and tries to air out the smell of death
he is forced to clean out the remains of
a periodic alcoholic's liqour soaked period which ended in the definite end of it all
i'm stuck at work while he is forced to run to the funeral agency, the bank
  and an apartment whose walls could tell a story
that would make the ancient greeks' tragedies fade in comparison

he is forced to clean up after his absent dads' death,
a dad who was never there, whose resumé not only includes
the leaving of a son, but also the leaving of life,
all this while i'm looking for washing machines online


//


så här sitter jag ensam i vår lägenhet,
medan han är i barndomsstaden och rensar ur sin pappas
städar bort fyllekaoset och resterna av ett liv
och försöker vädra ut lukten av död
han tvingas städa bort resterna av
en periodares alkohol-indränkta period som slutade i det slutliga slutet på allt
jag är fast på jobbet när han tvingas springa till begravningsbyrån, banken
och en lägenhet vars väggar skulle kunna berätta en historia
som skulle få de gamla grekernas tragedier att blekna i jämförelse

han tvingas städa upp efter sin frånvarande pappas död,
en pappa som aldrig var där, vars cv inte bara innefattar
ett lämnande av en son, utan också lämnandet av ett liv
medans jag letar tvättmaskiner på nätet

formen på et teenagehjertes begær
en streng eller
        en klat eller
et levende, pulserende væsen
                der bevæger sig i en hvilken retning den vil, på jagt efter ofre, snylteplante, plet på væggen, på lungerne, på himmelvævet

  smagen af et uskyldigt
strejf på kinden

varmen fra en hånd

    på ryggen, lænden, en længsel

lyset fra forvirrede følelser,
    genskæret fra de forvirrede signaler

gadelampen, dine converse, vores stemmer

LYDEN: en banken - vi er her virkelig. det er virkeligt at vi er her - det er lige her, vi er.

Beste toekomst,

Je maakt me bang voor later,
werk zoeken, smeltend water,
crisis, geld en banken,
teveel eten en toch willen afslanken.

Mijn kapster heeft haar schouder gebroken
en mijn uiterst linksboven hangende kies
die is ontstoken. Ik verlies precies stukjes
van mezelf met het verlopen van de tijd.

Lieve toekomst, je doet me schrikken
als ik kranten lees, als ik op het toilet zit
met mijn broek op mijn enkels en mijn
neus op feiten, koppen, problemen
die we moeten stoppen, oplossen
en het gebrek aan groene lucht of bossen
bloemen voor de bijtjes.

We zijn met teveel, toekomst,
teveel voor jou om te dragen.
Wat kunnen we doen om jou te helpen,
het vergiet te stelpen, welke vragen
moet ik stellen opdat u het beter zou?

Ik ben zo bang, toekomst
dat we verder moeten zonder jou.