Hello PoetryVoting

Vote

Voting-Boards

Home

HomeFollowingInboxNotifications

Read

ReadLiftedFeedsHeartedHistoryMy poemsNew poem

Explore

ExploreOrbitsWordsTagsClassics
Log in
0
Stars
0
Embers
0
Alerts
0
Inbox

Vote

Voting-Boards

Home

HomeFollowingInboxNotifications

Read

ReadLiftedFeedsHeartedHistoryMy poemsNew poem

Explore

ExploreOrbitsWordsTagsClassics
Log in
0
Stars
0
Embers
0
Alerts
0
Inbox

PUHON

Gusto ko nga masanag sama sa bulan, sa ilawom sa langit nga gabii nagadan-ag ako. Nahibal-an nako nga kini nga mga pangandoy matuman sa dili madugay. Gihangyo ko nga kini nga mga pangandoy dili magpadayon ingon usa ka damgo. Usa ako ka buhi nga tawo nga adunay katuyoan alang sa matag gagmay nga mga butang nga akong nakita mao ang katahum. Aron makab-ot ang akong katuyoan ang akong gipunting, Akong atubangon kini nga mga hagit nga maisugon. Akong kuptan og maayo ug dili igsapayan kung unsa ang gihunahuna sa katilingban. Basta nagbuhat ako og maayo, Hatagan ra ko sila og kindat. Kay nahibal-an ko nga makab-ot ko ang akong mga katuyoan someday, Malipayon ako sa bisan unsang paagi.
Request permission to use this poem
Written by
PoemsFromAkira
19 / F / Philippines
Published
Dec 4, 2020
Lines·Words
17·118
Notes

This is a Bisaya version of my poem SOMEDAY.

I think I should do this because the old Bisaya language is slowly fading or forgotten.

PS for me this is the most romantic language ever!!

Tags
#bisaya#puhon#someday#language#love#self#discovery#everything#romantic#forgotten
Permission

Request to use this poem

Tell PoemsFromAkira how you would like to use it. We review requests before forwarding them.

AboutBlogFAQPrivacyTermsContact
© 2009-2026 Hello Poetry/v27.0 by @eliotyork
Explore
Hello PoetryVoting
Write