Hello PoetryVoting

Vote

Voting-Boards

Home

HomeFollowingInboxNotifications

Read

ReadLiftedFeedsHeartedHistoryMy poemsNew poem

Explore

ExploreOrbitsWordsTagsClassics
Log in
0
Stars
0
Embers
0
Alerts
0
Inbox

Vote

Voting-Boards

Home

HomeFollowingInboxNotifications

Read

ReadLiftedFeedsHeartedHistoryMy poemsNew poem

Explore

ExploreOrbitsWordsTagsClassics
Log in
0
Stars
0
Embers
0
Alerts
0
Inbox

Pagsibol

Bawat hibla ng salitang nagsisi-alpasan, ikaw ang tono, ang sentro, binabaybay bawat bituin na iyong nahawakan Mga matang mangha ang sumasalubong Na wari'y pinagmamasdan ang marilag na dapit-hapon Nang isang gabi, nalupig ng madilim na kalawakan ang mga estrelyang nagniningning sa mga palad mong gasgas sa pagkakadapa Tumakbo ang mga manonood palayo sa iyo Ayaw nila ng dilim Kikukutya nila ang hindi kumikinang "Ganoon ba talaga iyon? Aakayin ka sa alapaap, ngunit kakawala sa karimlan?" sambit ko Subalit salamat Sa pagbitaw, nabanaag ang sinag ng yumayapos na bukang-liwayway Naring ang umaalingawngaw na bulong, na tila humi-hele, ika'y hinihilom Saad Niya, "Bangon. Kahit mag-isa. Mag-isa, kasama Ako."
Request permission to use this poem
Written by
rhythmsofraine
24 / F / Philippines
Published
Nov 15, 2020
Lines·Words
19·106
Permission

Request to use this poem

Tell rhythmsofraine how you would like to use it. We review requests before forwarding them.

AboutBlogFAQPrivacyTermsContact
© 2009-2026 Hello Poetry/v27.0 by @eliotyork
Explore
Hello PoetryVoting
Write