so here I sit alone in our apartment
while he is in his childhood town, cleaning out his dads
cleaning out the drunken chaos and the remains of a life
and tries to air out the smell of death
he is forced to clean out the remains of
a periodic alcoholic's liqour soaked period which ended in the definite end of it all
i'm stuck at work while he is forced to run to the funeral agency, the bank
  and an apartment whose walls could tell a story
that would make the ancient greeks' tragedies fade in comparison

he is forced to clean up after his absent dads' death,
a dad who was never there, whose resumé not only includes
the leaving of a son, but also the leaving of life,
all this while i'm looking for washing machines online


//


så här sitter jag ensam i vår lägenhet,
medan han är i barndomsstaden och rensar ur sin pappas
städar bort fyllekaoset och resterna av ett liv
och försöker vädra ut lukten av död
han tvingas städa bort resterna av
en periodares alkohol-indränkta period som slutade i det slutliga slutet på allt
jag är fast på jobbet när han tvingas springa till begravningsbyrån, banken
och en lägenhet vars väggar skulle kunna berätta en historia
som skulle få de gamla grekernas tragedier att blekna i jämförelse

han tvingas städa upp efter sin frånvarande pappas död,
en pappa som aldrig var där, vars cv inte bara innefattar
ett lämnande av en son, utan också lämnandet av ett liv
medans jag letar tvättmaskiner på nätet

some days, his eyes are full with angst
his arms down his sides, with his fists as closed as his ears
and all I want to say is I know how it is
to be so angry you don't know where to go
because the whole world lights you up like a dry stick of explosives,
how it is to have your feelings being so big they start to feel
like extensions of your limbs,
waving uncontrollably
and all you can do to avoid their friction from setting you on fire
is either to cut them off or keep your arms down your sides

but I step aside, because he can no longer take in my words
his six year old eyes are filled with the nothingness of
an anger so big and unlabeled
but someday, I will tell him and he will understand
I will tell him that even though my blood is not in his veins,
I will cleanse it from soot and silt,
I will be his human shield from this world
I will tear kingdoms apart and slay every last creeper
just to help him level up

and I will uncontrollably, explosively and unconditionally
love him

//

vissa dagar är hans ögon fyllda med ångest
hans armar längs sidorna, med nävar lika hårt stängda som hans öron

och allt jag vill säga är att jag vet hur det är
att vara så arg att du inte vet vars du ska ta vägen,
för hela världen får en att tända som en torr bunt sprängämnen,
hur det är att ha känslor så stora att de börjar kännas
som förlängningar av dina egna armar och ben,
okontrollerbart viftande
och allt du kan göra för att förhindra att deras friktion tänder eld på dig
är att antingen hugga av dem eller hålla armarna längs sidorna

men jag går undan, för han kan inte ta in mina ord längre
hans sexåriga ögon fyllda med ingentinget
av en ilska så stor och oettikerad ilska

men någon dag ska jag berätta för honom och han ska förstå
jag ska berätta för honom att även fast mitt blod inte flyter genom hans artärer,
ska jag rensa det från smuts och sot,
jag ska vara hans mänskliga sköld från den här världen
jag ska slita kungariken itu och döda varenda creeper
bara för att hjälpa honom att levla upp

och jag ska okontrollerbart, explosivt och villkorslöst
älska honom

100 jaar herrinering
100 mense ween
100 trane val daar
100 druppels reen
van die hemel heen

Dankie vir die reen o God
die plase was so droog
die kommer word nou weggespoel
uit talle boer se oog



oor droewe grond
wat kraak en bars
streel helend hand
loop water vars

oor die mielies, koring
en oor goue hawermout
dans in die wind die jongeling
en skyn opnuut wee goud

die Here het geantwoord
oor wenige gebed
bewys van vooraf weereens
al genade wat hy het

maar wolke breuk, strome spoel
die grond word weer genees
maar spokend, kaal en lenig
sal die kerk weer Sondag wees

onthou jy jou gelofte
my Afrikaner kind
wat nou soos na dood siektes
voor die oe ontbind

**** my woord op nuut
oor die heuwels sal dit reis
tot my volk gaan terugkeer
sal opbrengs , soos geloof,
deur droogtes vergreis

set vars null
set clock(ms)

t=clock(i)
i=0:1000000

iterate

set vars x,y,z

if x>y set yx set z=y
if y=x=z
set y=x=z=0
if y mod 1 =!0
loop
if x mod 1 =!0
play data.stream
request y.source

//498a5f76.4302e3d5d5564

pause(3);

file(vocabulary[resume])
optio­npane(open)
if optionpane(error) {close}

pause(5)

Det var länge sen, vi såg varandra
En dag som jag aldrig kommer glömma
Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då
Två själar i ett ***, verkligen lyckliga och fria
Åtminstone, jag minns att det kändes så
Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna
För att det är för svårt att komma ihåg detta
Så svårt att fokusera
När det finns en sån tjej som sitter så nära
Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska
Jag kunde inte sluta begrunda
Jag håller på att ordna och skriva
Allt som virvlar just nu i min hjärna
”Jag har tur!”, kan jag väl påstå
För sen, vi gick till sovrummet och fick komma
Så nära som natur kan tillåta
Under en natt som blev den tredje och sista
Innan du bestämde dig att flytta tillbaka
Nu, känns det konstigt för att du är borta
Är det ett riktigt minne eller drömde jag?  
Livet är som en berg- och dalbana
Som man inte riktigt har kontroll på
Fast, det finns en sak som du kan göra
Varje dag, ta ett steg baklänges bara
Utan att titta över axlarna
Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra
Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda
Tänka på mig och börja skratta
Tills du är tvungen att sluta gå
För det finns nån som står i vägen
Nån som kanske gjort detsamma
Med ögonen fast på molnen
Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja
Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag
Det låter självisk förstås, det vet jag
Men det är väl min dikt så jag får bestämma
Resten av historien kommer jag inte berätta
Det är bara att tänka sig
”Den som lever får se”.