Fingerprints and fibers,
Accumulated talk,
Whispers in the corners,
Bodies demarcated in chalk
On the marble courtroom stairs.
His misery became a pall.
With mourning signs in splattered pairs,
Red flowers on the wall.
All that he had left behind was grief
And powerless rage,
A Tansu chest in high relief,
A coiled brass clock fatigued with age.
Retreating to a white house in Simrishamn,
He’d walk his dog along the shore,
Find sterile clues amongst the sands,
And travel a ferry between two lands.
And now: An experiment! Blame Google Translate for this weird (?) Swedish translation: Please tell me if this is a bad translation!
Fingeravtryck och fibrer,
Ackumulerat samtal,
Viskar i hörnen,
Kroppar avgränsad i krita
På marmor rättssal trappor.
Hans elände blev en pall.
Med sorgsignaler i splatterade par,
Röda blommor på väggen.
Allt som han hade lämnat var sorg
Och maktlös raseri,
En Tansu bröst i hög lättnad,
En spolad mässingsklocka utmanad med åldern.
Att återvända till ett vitt hus i Simrishamn,
Han skulle gå sin hund längs stranden,
Hitta sterila ledtrådar bland sandarna,
Based on the show and novels of Henning Mankell, "Wallander", an existential, chronically depressed detective from Ystad, Sweden, is unable to leave his police work at the office. He alienates everyone and loses anyone who gets close. In the end, he is left burdened with Alzheimer's and tragic memories.
Och resa en färja mellan två länder.
Baserat på showen och romanen Henning Mankell, "Wallander", kan en existentiell kronisk deprimerad detektiv från Ystad, Sverige, inte lämna sitt polisarbete på kontoret. Han alieniserar alla och förlorar den som kommer nära. Till sist lämnas han av Alzheimers och tragiska minnen.
