Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"genom" poems
some days, his eyes are full with angst his arms down his sides, with his fists as closed as his ears and all I want to say is *I know how it is to be so angry you don't know where to go because the whole world lights you up like a dry stick of explosives, how it is to have your feelings being so big they start to feel like extensions of your limbs, waving uncontrollably and all you can do to avoid their friction from setting you on fire is either to cut them off or keep your arms down your sides* but I step aside, because he can no longer take in my words his six year old eyes are filled with the nothingness of an anger so big and unlabeled but someday, I will tell him and he will understand I will tell him that even though my blood is not in his veins, I will cleanse it from soot and silt, I will be his human shield from this world I will tear kingdoms apart and slay every last creeper just to help him level up and I will uncontrollably, explosively and unconditionally love him // vissa dagar är hans ögon fyllda med ångest hans armar längs sidorna, med nävar lika hårt stängda som hans öron och allt jag vill säga är att *jag vet hur det är att vara så arg att du inte vet vars du ska ta vägen, för hela världen får en att tända som en torr bunt sprängämnen, hur det är att ha känslor så stora att de börjar kännas som förlängningar av dina egna armar och ben, okontrollerbart viftande och allt du kan göra för att förhindra att deras friktion tänder eld på dig är att antingen hugga av dem eller hålla armarna längs sidorna* men jag går undan, för han kan inte ta in mina ord längre hans sexåriga ögon fyllda med ingentinget av en ilska så stor och oettikerad ilska men någon dag ska jag berätta för honom och han ska förstå jag ska berätta för honom att även fast mitt blod inte flyter genom hans artärer, ska jag rensa det från smuts och sot, jag ska vara hans mänskliga sköld från den här världen jag ska slita kungariken itu och döda varenda creeper bara för att hjälpa honom att levla upp och jag ska okontrollerbart, explosivt och villkorslöst älska honom
0
May 30, 2013
May 30, 2013 at 4:46 AM UTC
someday
some days, his eyes are full with angst his arms down his sides, with his fists as closed as his ears and all I want to say is *I know how it is to be so angry you don't know where to go because the whole world lights you up like a dry stick of explosives, how it is to have your feelings being so big they start to feel like extensions of your limbs, waving uncontrollably and all you can do to avoid their friction from setting you on fire is either to cut them off or keep your arms down your sides* but I step aside, because he can no longer take in my words his six year old eyes are filled with the nothingness of an anger so big and unlabeled but someday, I will tell him and he will understand I will tell him that even though my blood is not in his veins, I will cleanse it from soot and silt, I will be his human shield from this world I will tear kingdoms apart and slay every last creeper just to help him level up and I will uncontrollably, explosively and unconditionally love him // vissa dagar är hans ögon fyllda med ångest hans armar längs sidorna, med nävar lika hårt stängda som hans öron och allt jag vill säga är att *jag vet hur det är att vara så arg att du inte vet vars du ska ta vägen, för hela världen får en att tända som en torr bunt sprängämnen, hur det är att ha känslor så stora att de börjar kännas som förlängningar av dina egna armar och ben, okontrollerbart viftande och allt du kan göra för att förhindra att deras friktion tänder eld på dig är att antingen hugga av dem eller hålla armarna längs sidorna* men jag går undan, för han kan inte ta in mina ord längre hans sexåriga ögon fyllda med ingentinget av en ilska så stor och oettikerad ilska men någon dag ska jag berätta för honom och han ska förstå jag ska berätta för honom att även fast mitt blod inte flyter genom hans artärer, ska jag rensa det från smuts och sot, jag ska vara hans mänskliga sköld från den här världen jag ska slita kungariken itu och döda varenda creeper bara för att hjälpa honom att levla upp och jag ska okontrollerbart, explosivt och villkorslöst älska honom
Continue reading...
43
20 minuter av frihet känns det den härliga, kyliga brisen är renande. Små fåglar delar glädjen av en ny dag. Solen småtittar genom träden som släpper små löv som liknar snö. Trädens vaggnade och vinden påminner mig om havet. Det känns fridsamt, Jag vill stanna kvar. 10 minuter kvar av frisk vind som blåser genom mig, känns helande. Alla tankar försvinner. Jag vill stanna kvar. 5 minuter kvar av otrolig harmoni av öppet sinne for skönhet och inget annat. Av känslor som flödar genom mig, av att vara en del av det hela, av att vara älskad och uppleva detta med all sinnen öppna. Tiden är ute men jag vill stanna kvar. Nostalgi
0
May 16, 2011
May 16, 2011 at 1:36 PM UTC
Höststund
Jag undrar, känner Lady vad jag känner? Bjöd ut henne på middag, ville vara mer än bara vänner. Opera musik, något fint vin, pasta och ***** frikadeller. Bildar mig en framtid med henne som vackra akvareller, slurpar upp spaghettin och undrar om hon kommer finnas på andra änden. Men Lady var intresserad av andra grejer. Eh. Bagateller. Sånt som händer. Ett snedsteg man lär sig av i livets lidande. Har ändå inte tid för romantik, måste lufsa vidare. Bort från tragedi, monarki och slavdrivare. Bort från folk som berikar sig med att tro att alla andras perspektiv av dom är genom en stjärnkikare. Men man är ju närsynt som få. Dammar in dimman vill försvinna, övervinna alla hinder men det är svårt. Ger eloge till alla er som finner fingret ni kan stoppa ringen på, men förstå. Paniken som uppstår av insikten att tiden rinner, broar brinner, tjejer som du känner vill hellre vara dina vänner för dom väntar på Mister grå. **** it.. Det ba så. Låt det gå vilken låt stå på tå låt musiken föra dig till morgondagen, glöm igår. Låt dom skörda, fortsätt så. Tills du når varje mål. Låt tiden läka alla sår.
0
Dec 10, 2019
Dec 10, 2019 at 1:57 PM UTC
Random Swedish lyrics
Dina ögon påminner mig om galaxen, färgglad och djup. Ditt leende är solskenet, eftersom det lyser genom gott och dåligt. Och ditt hjärta ... Åh, hur det sprider sig. Hjärtans vänlighet slår som pinnar på en ståltrumma, vibrerar och slår mot alla som hör det med känslor. Du är en krusning i tiden men din mening går klart igenom minnen från alla andra. Du är min vän och du är min gåva. Det här är min gåva till dig. Jag är glad att vi träffades. Jag hoppas att din krusning gör att du gör något omöjligt. ---------------------------------- To Cat, because she understands.
0
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 11:33 AM UTC
My friend