"dina" poems
Sino nga ba ang pipiliin?
Ako'y nalilito sa babae'ng mamahalin,
Parehas na inaangkin,
Sino nga ba ang mamahalin?
Sila'y parehas na mahal,
Parehas na espesyal,
Parehas na minamahal,
Sino nga ba ang orihinal?
Puso'y nalilito,
Ang puso ko'y magulo,
Sino nga ba ang paborito?
Sino nga ba ang gusto?
Parehas na ayaw mawala,
Pinipiglan ng masasayang alaala,
Pagmamahal sa ka nilang dalawa gusto nang mawala,
Upang dina makagawa ng malaking pinsala,
Oct 17, 2018
Oct 17, 2018 at 11:34 PM UTC
Patawad dahil ako'y naging sakit lamang ng ulo
Pinipilit ang mga bagay na gusto ko
Naiintindihan ko na kung bakit ako'y pinapagalitan mo
Tanda lamang na ako'y mahal na mahal mo
Ina'y salamat sa syam na buwang ako'y dala dala mo
Salamat dahil ako'y hinayaan **** makita ang mundo
Salamat dahil isa kag napakalaking regalo
Ina sana'y mapatawad mo ang mga asal ko
Naiinis, nagagalit, nanggigigil sa tuwing ako'y inuutusan mo
Patawad aking Ina sa mga pagkakasala
Nais kong hagkan ka
Nais kong sabihin sayong mahal na mahal kita
Patawad, pangako kong ito'y dina mauulit pa
Ipapadama kona kung gano ka kahalaga
Habang nabubuhay ka pa
Dahil sa pagdating ng panahon alam kong ika'y lilisan na
Kaya ina'y hayaan **** ako'y alagaan kita
Dahil sa gantong paraan maipadama kong mahal na mahal kita
Oct 30, 2018
Oct 30, 2018 at 11:06 PM UTC
Dar Al-Hekma University hosted its second fashion show on Sunday that featured the work of its second batch of fashion design undergraduates.
The event, titled “Luminosity” was held under the auspices of Princess Reem **** Muhammad Al-Faisal. President of the university Dr. Suhair Hassan Al-Qurashi said: “Providing such events to our students before graduation exposes them to industry leaders of their prospective industries and gives them a head start in their careers.
“Dar Al-Hekma University’s students stand out because of the combination of their high caliber and the opportunities the university provides for them.”
Along with industry leaders, families of participating students attended. The event started with an opening speech by the department chair for the fashion design program Dina Kattan, who then introduced the sophomore and junior students’ work.
Afterward, models wearing three-piece collection garments designed by senior students scheduled to graduate this year took the stage and were graded by four judges.
Kattan said: “I am so proud of the work my students presented today; they worked really hard and they deserve a big hand. “Everyone was impressed with the level of creativity and attention to detail they demonstrated.”
The judges were Batool Jamjoom, businesswoman in the fashion industry and manager and owner of Jamjoom Fashion House; Amra Alabdalilsharif, director of the innovation and visual merchandising department at Rubaiyyat; Dalal Al-Hasan, a fashion designer; and Aram Kabbani, Dar Al-Hekma alumna and fashion stylist.
The grades students received during the fashion show will form part of their final grade. One of the students whose designs were featured at the show, Zahar Algain, said her collection was inspired by Mexican artist Frida Kahlo.
“Studying fashion has altered my perspective. I view fashion, in the same way that I view life; it’s a matter of balance and proportions.
“My interest in avant-garde fashion has led me to believe in using creativity to solve difficult situations. Algain’s collection was meant to blur the line between art and fashion.
“It is inspired by Frida Kahlo but with a fictional twist. “The story behind my collection is a daydream, a magical love story, an artwork; it is splattered with Frida’s colorful soul and spirit.”
Following this women only event, Dar Al-Hekma is organizing a one-day fashion design exhibition on Tuesday, which is open to all. The event starts from 7 p.m.Read more here:www.marieaustralia.com/formal-dresses-adelaide | www.marieaustralia.com/long-formal-dresses
May 12, 2015
May 12, 2015 at 11:09 PM UTC
mahirap makipagsapalaran
sa sitwasyon na alam mo
umpisa pa lang ikaw ang talunan
mga bagay na dapat dina dahan dahan
sabi ko sayo wag mo masyadong galingan
pwede naman tumigil muna saglit
wag papadala sa sobrang galit
huminahon ka at mag isip
baka sakaling mawala ang inip
Aug 9, 2019
Aug 9, 2019 at 12:52 PM UTC
Am crying heena ji
Uparo meeh pe reha
uparo gaane ewe de lage hoye ne
sala sab kuch yaad ayi janda
te u nu apne kol na dekh ke
jaan nikli ja rahi
kai dina to me jaan buj ke nai c likh reha kuj
but aj control nai hoea
life pata nai ki ban ke reh *** he
ewe lagda jiwe kuch matlb hi nai he is life da
office jao, ghar aao. Ghar wali naal bi dil ni krda chal nal gal karan da
even oh bi ro lai, ki tuci menu pyar nai krde
oh is krke roi ki usnu lagda kite me chad na dawa us nu thuhade krde
usnu thuhade to bada dar lagda he
thuhade naam to bada dar lagda he
but me fas gea ha
parso sari raat roi gea me.
ghar wali us time so rahi c
menu pata oh raat kiwe langi meri
*** koi value hi nai rakhda ***
bilkul dil nai krda
sala mausam ewe da ban gea ki
rona a gea
Thuhade husband nal dekhea c u nu.
Soh lage, maran da dil kar reha c.
dil kr reha c ki gaddi mara kite le jake
fer tuci 7 phase wali market chale gaye
uthe tuci mehndi lagwai
te me uthi wait kr reha c thuhadi
sach kaha me has jarur reha c
but andro ro reha c
thuhanu dikhana nai c chanda ki
me thuhanu dekh lea he
menu nai pata ki tuci menu dekhea ya nai
but mera koi motive nai c apni shakal
dikhan da thuhanu
Le lao badle heena ji
chup reh ke jeena bada okha he
me bi dekhda ha kinni der
chup beth sakde ** tuci
kinni patients he thuhade wich
me bi dekha.
May 8, 2018
May 8, 2018 at 5:57 AM UTC
Jag drogs tillbaka
men bara för en kort stund
Jag såg dina ögon
men bara för en sekund
May 14, 2015
May 14, 2015 at 3:10 PM UTC
To turn back time take a mirror
and place it in front of a clock,
wait for the seconds to move
anti clock-wise
unwise to go back
let things become dust
let everything go
the hours are passing
but you're still dwelling
unwise to hold
just let it all go
- dina
Oct 5, 2013
Oct 5, 2013 at 7:30 AM UTC
some days, his eyes are full with angst
his arms down his sides, with his fists as closed as his ears
and all I want to say is *I know how it is
to be so angry you don't know where to go
because the whole world lights you up like a dry stick of explosives,
how it is to have your feelings being so big they start to feel
like extensions of your limbs,
waving uncontrollably
and all you can do to avoid their friction from setting you on fire
is either to cut them off or keep your arms down your sides*
but I step aside, because he can no longer take in my words
his six year old eyes are filled with the nothingness of
an anger so big and unlabeled
but someday, I will tell him and he will understand
I will tell him that even though my blood is not in his veins,
I will cleanse it from soot and silt,
I will be his human shield from this world
I will tear kingdoms apart and slay every last creeper
just to help him level up
and I will uncontrollably, explosively and unconditionally
love him
//
vissa dagar är hans ögon fyllda med ångest
hans armar längs sidorna, med nävar lika hårt stängda som hans öron
och allt jag vill säga är att *jag vet hur det är
att vara så arg att du inte vet vars du ska ta vägen,
för hela världen får en att tända som en torr bunt sprängämnen,
hur det är att ha känslor så stora att de börjar kännas
som förlängningar av dina egna armar och ben,
okontrollerbart viftande
och allt du kan göra för att förhindra att deras friktion tänder eld på dig
är att antingen hugga av dem eller hålla armarna längs sidorna*
men jag går undan, för han kan inte ta in mina ord längre
hans sexåriga ögon fyllda med ingentinget
av en ilska så stor och oettikerad ilska
men någon dag ska jag berätta för honom och han ska förstå
jag ska berätta för honom att även fast mitt blod inte flyter genom hans artärer,
ska jag rensa det från smuts och sot,
jag ska vara hans mänskliga sköld från den här världen
jag ska slita kungariken itu och döda varenda creeper
bara för att hjälpa honom att levla upp
och jag ska okontrollerbart, explosivt och villkorslöst
älska honom
May 30, 2013
May 30, 2013 at 4:46 AM UTC
umagang umaga
ikaw sa akin ay nagbibigay kaba
mukhang ikaw yata ang babaeng
sa akin ay itinalaga
naririnig ko na ang bawat yapak ng iyong mga paa
at unti unting bumibilis ang aking paghinga
diko maigalaw ang aking mga kamay at paa
parang ako ay napaparalesa
nandyan na ang **** at nagsimula ng sa pagturo
pero diko parin maalis alis paningin ko sayo
ikaw na yata ang magiging subject ko
boung klase tayo ay magkatabi
hindi mo alam
palihim akong kinikilig at ngumingiti
pagkat minsan lang to mangyari
kung pede nga lang
e extend ang klase hanggang
hating gabi
oras na ng uwian
gusto ko sanang ikay sabayan
papunta sa inyong tahanan
kaso ikay dina abutan
kaya dali daling nagtanong
sa iyong mga kaibigan
kung saan ka dumaan
para ikay aking masundan
nang ikay naabutan
diko inaasahan
sa aking nadatnan
may nagmamay ari na pala ng iyong kagandahan
akoy biglang napatulala
napatingin sa mga tala
diko namalayan tumula na pala
itong mga luha
kaya aking napagtanto
itatawa ko nalang ang lahat ng ito
at kakalimutan ang isang tulad mo ...
Jun 30, 2018
Jun 30, 2018 at 5:09 AM UTC
Mahal naalala mo ba ang araw na una kitang makita, agad akong nahulog sayo.
Ang mapupungay **** mga mata at ang mga ngiti **** nakakatunaw.
Mahal naalala mo ba ang araw na sinabi **** " Mahal din kita pero " ang apat nakatagang ayaw kung marinig mula sa bibig mo.
Mahal kailangan ko pa bang maging tanga para lang mapansin mo ang nararamdaman ko para sayo! Handa akong maghintay. Bakit pero, Bakit nakita kitang may kasamang iba.
Bakit siya pa? Bakit siya? Bakit di nalang ako! Bakit dina lang tayo.
Mahal naalala mo ba ang mga araw na naging masaya tayo! Ang mga araw na sabay tayong nangarap, Sabay tayong nangako sa isat isa.
Na magmamahalan tayo hangang sa dulo ng walang hanggan. Pero bakit siya pa talaga? Pwedeng ako naman.
Tayo na lang, Tayo na lang uli. Pero ang tanong bakit mo ko pinagpalit sa tulad niya, Bakit may kulang ba ako?
May mali ba ako? May mali ba sa akin? Kaya nagawa **** akong pinagpalit. Mahal may kulang ba sakin? Kaya nagawa mo akong hiniwalayan ng ganito.
Pakisabi naman sa akin oh! Kung may anong kulang sa akin? Para mabago ko man kung ano ang dahilan bakit mo ko iniwan.
Oct 31, 2018
Oct 31, 2018 at 7:50 AM UTC
GOS'POZHO! NE GO'VORYA' BALGARSKI
(Madame! I Don’t Speak Bulgarian!)
( for Onelia )
I stand outside
your world
all voiced & unvoiced
consonants
(& yes I know voiced consonants can become voiceless
but only in certain positions.)
‘mislya...’pisha
(to think...to write)
It’s all Cyrillic
to me.
Only able to enjoy the shape of it!
б
There is an O
with a scarf billowing
over its right shoulder
that really is a b.
(Reminds me of Isadora Duncan driving to her death
her scarf getting caught in the wheel.)
A capital Ɓ that is a v
(Oh yeah? Yeah!)
A large З that looks like a pair of *******
looking down from above from the side.
(And Lord save us
it’s...a z!)
An X that’s a h!
(I see...I see!)
Ф
An apple being cut in two
by a knife
once again
looking down from above
...that’s an f.
(Yes? Yes!)
Something that could be
a starburst
Ж
(zh...zh...zh)
Such a treasure!
Or a strong man
clasping two ladies by the waist
swooning to him in a tango
one on either side.
An Я
looking the wrong way
(Ya? Ya!)
И
Two capital I’s
hanging out together
with the I (i...i...i) on the right
with its hand on the left one’s ***
(naughty vowel...naughty vowel)
Й
And an other two I’s
up to the same shenanigans
but with half a halo over their heads
as if they only wanted to be half good!
Maybe one day
I’ll learn
A little Bulgarian
(dogo’dina... dogo’dina)
((next year...next year))
But right now
it’s all
pictures
to me
that dash across
my imagination.
Stra’hotna ‘roklya!
Iz’ghezhdash prek rasno!
(Fabulous dress!)
(You look great!)
Nov 11, 2015
Nov 11, 2015 at 5:04 PM UTC
Wala akong ideya kung anong iguguhit ng mga kamay ko.
Wala akong maisip kung pano ko sisimulan to
Buti nalang nasa puso kita
Nasa puso kita para ikaw ang idradrawing ko.
Idradrawing ko
Ang magaganda **** mga mata na tila kumikinang pag nakikita kita.
Idradrawing ko ang babaeng tila minahal ko ng lubos ngunit..
Teka
Sandali lang
Hindi ko alam ehh
Hindi ko alam kung tama patong ginuguhit ko.
Hindi ko alam kung ipipilit ko pang itama ang mga maling linyang iginuhit ng mga kamay ko.
PEro minsan mahirap nang ipilit ang bagay na dina magbabago
Parang isang maling linyang binura mo pero makikita mo parin
Mahahalata mo parin
MAraramdaman mo parin
Ang mga pagkakamali.
Parang isang maling drawing na pilit **** binubura. Pero tangina wala akong pambura.
Siguro nga kailangan ko na din ng bagong papel
Siguro nga kailangan kona ding ihinto ang drawing na ito
Jul 22, 2017
Jul 22, 2017 at 1:18 PM UTC
Ángel Falcó me trajo heroica talla
de México, jardín de colorines
y ella le da a mi casa serafines
y está al paso de idilios y batalla.
En su mano con lustre de azucena,
mi Dora Isella Russell la condujo,
hasta mi mano que no tiene lujo,
pero que es , para amigos, talla buena.
S anta María Guadalupe, fina:
reinarás en mi casa con mi ama,
S anta María del Socorro, dina
de todo apego y toda exacta llama.
Bajo esa doble ala tan divina,
bordo confiada y calma, mi oriflama.
909
Maybe on a rainy day,
somebody will ask me if I’m cold
And even when I tell him, no,
He will make me wear his sweater
Way too big for my tiny body
Nevertheless comfortable and warm
He’ll hug me tightly
Kiss me until I forget how to breathe again
Tell me that I am beautiful
I wouldn’t even mind
if everything you said was a lie
I just want somebody to love me
I just want to be beautiful
- Dina
Sep 11, 2013
Sep 11, 2013 at 9:15 PM UTC
Woman to Woman
The salt marsh hangs with a heavy mist in this most tangible expression tiny molecules gives the feeling
Of the tiniest bubbles popping at all points what a sensation of exhilaration to be touched with water
Crystals in the midst of pure wonder lush wet grass this body of water it very perception sooths
Embodies soulful bounds, her eyes soft as her surroundings they still your heart burn with a kind
Intensity landscapes truly wash and swirl through each emotional level that you possess when you are
Touched by this her sensitivity and her intensity your visit lengthens into two parts that are one and the
Same she and you share the outward truth of place and it is impossible to separate her from this natural
State it has flowed in and you witness its outward flow holding you spellbound this is evidenced in what
She has created it’s the outward expression of the deep stirrings that formed seamless unending levels
Of love and appreciation for her surroundings you are invited to bask in these remarkable astounding
Observations now distilled given beautiful expression in these her spirit will dwell and be and unbroken
Tie to her life her creativity her special quality will stand expand with every new breaking day. Held by
Life so rich and full speaking in quiet somber tones to thee a bond was forged so colorful a life dances on
The sun drenched southern waters never will it be diminished and long will it bare the remarkable life it
Lived so fully and masterfully This is dedicated to Donna’s friend Dina Hall.
Jan 10, 2012
Jan 10, 2012 at 1:46 PM UTC
Roi ja reha he kuch dina to
Pata nai ki he jo roi ja reha ha
Kuch nikal gea he mere hath wicho
Kuch kho chukea ha me apnis kismat wicho
Yakeen na kar sakea me apni himmat te
Kiti hundi us time ta aj he nobat na hundi
Sochda si kucj jyada hi ghardea
Tere viah wale din
Roea me sara din
Teri shugraat wale din
Roya me sari raat
tenu kyu peni *** k
Kadar de layak na rahi ***
meri
Manda ha galti c meri
Par tetho wadd ke pyar kita bi ta kisnu
Akha wich he paani
Dil wich he ik chees jahi
Kiwe pawanga mud ke *** tenu
Ehi soch wich nikal jandi raat meri
Feb 27, 2018
Feb 27, 2018 at 9:32 PM UTC
I see you conversing with others
You're mine
I love you so much,
don't run away from me.
I love you so much
don't yell at me.
Don't you love me?
You held me in your arms last night
You gave me tiny butterfly kisses all over
Did you forget everything?
Did I forget to take my medicines again?
- Dina
Sep 11, 2013
Sep 11, 2013 at 9:02 PM UTC
Jag undrar, känner Lady vad jag känner?
Bjöd ut henne på middag, ville vara mer än bara vänner.
Opera musik, något fint vin, pasta och ***** frikadeller.
Bildar mig en framtid med henne som vackra akvareller, slurpar upp spaghettin och undrar om hon kommer finnas på andra änden.
Men Lady var intresserad av andra grejer.
Eh.
Bagateller.
Sånt som händer.
Ett snedsteg man lär sig av i livets lidande.
Har ändå inte tid för romantik, måste lufsa vidare.
Bort från tragedi, monarki och slavdrivare.
Bort från folk som berikar sig med att tro att alla andras perspektiv av dom är genom en stjärnkikare.
Men man är ju närsynt som få.
Dammar in dimman vill försvinna, övervinna alla hinder men det är svårt.
Ger eloge till alla er som finner fingret ni kan stoppa ringen på, men förstå.
Paniken som uppstår av insikten att tiden rinner, broar brinner,
tjejer som du känner vill hellre vara dina vänner för dom väntar på Mister grå.
**** it..
Det ba så.
Låt det gå
vilken låt
stå på tå
låt musiken föra dig till morgondagen,
glöm igår.
Låt dom skörda,
fortsätt så.
Tills du når
varje mål.
Låt tiden läka alla sår.
Dec 10, 2019
Dec 10, 2019 at 1:57 PM UTC
Man får säga ibland
Att det finns skönhet som inte går att beskriva
När till och med en himmelsk strand
Skulle se gräslig ut om man skulle jämföra
Så länge jag bor här
Kommer det inte finnas något att klaga på
Vi är som ett par
Med två partiklar som möttes och blev oskiljaktiga
Jag har varit med dig i tre år nu
Och kärleken brinner fortfarande
Det är uppenbarligen jag och du
Och det är inget erbjudande
Det är hellre ett vackert oundvikligt löfte
Som skrevs med outplånligt bläck på ett häfte
Du ser ut som en mångfacetterad hydra
Som står ovanför en blå matta
Det känns så skönt att korsa dina broar
Och att gå vilse i kurvorna du har
Jag måste också prata om din gröna klänning
Som man inte kan undvika att smeka
Den absorberar solsken, släpper syre, får oss att leva
Och gör mig glad när jag kommer kring
Du är ljusare än solen under sommaren
Men mörkare än ett svart hål när vinter spränger dörren
Som regnet som får regnbågen att dyka upp
Uppskattar jag mörkret för då ser man norrsken
Samtidigt, brukar snö bygga upp
En vit rock som försvinner sen
Du var inte mitt första val från början
Men nu står du högst upp på listan
Jag behöver erkänna att jag är kär i dig
Trots att du inte ens är en riktig tjej.
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:37 PM UTC
Du är lika vacker som en morgonsol
Din ikea-blåa hud,
dina rosenröda kinder i januarikylan.
Ditt leende när du ser mig,
dina blickar som du ger mig.
De besegrar mig.
Jag älskar dig.
Jan 21, 2022
Jan 21, 2022 at 5:40 PM UTC
This complex code
The love shared
Whispered through the pines
Back again
Is not as you think it is
Suddenly
But with gentle reprieve
Perverse lips
Stolen notebooks
The shelter
Felt by you
Alone
Love without gravity
In time
As I know you
Darling
Wait
Sleep still tonight
It will come
As you sit thinking
Praying and dreaming
Above
And with a sudden gasp
Your heart rampages
With no known destination
Jan 14, 2015
Jan 14, 2015 at 11:00 PM UTC
Dina ögon påminner mig om galaxen, färgglad och djup.
Ditt leende är solskenet, eftersom det lyser genom gott och dåligt.
Och ditt hjärta ... Åh, hur det sprider sig.
Hjärtans vänlighet slår som pinnar på en ståltrumma, vibrerar och slår mot alla som hör det med känslor. Du är en krusning i tiden men din mening går klart igenom minnen från alla andra. Du är min vän och du är min gåva. Det här är min gåva till dig.
Jag är glad att vi träffades. Jag hoppas att din krusning gör att du gör något omöjligt.
----------------------------------
To Cat, because she understands.
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 11:33 AM UTC
tunga täcken och dina andetag
bläcket i din hud och dina fina ord
jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod
fläckar som du låter finnas kvar
du känns som mitt paradis
för ibland vill du hålla om mig
men oftast vill du ha mer
dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis
du ser ledsen ut men du fortsätter ändå
jag tror att det är okej för du vill ju ha mig
jag vill gråta
du vill romantisera
du säger ju att jag är fin när jag gråter
även när det är du som orsakat tårarna
gillar du det?
är du stolt?
för mina ögon brinner när dina bara är blå
jag är en saga och du är min prins
det finns ingen krona på ditt huvud
så du låter makten koras i dina händer istället
men det är
okej
vi är okej
du greppar hårt och blåser på såren
lämnar mig för ett bloss från cigaretten
jag känner lukten av rök på dina kläder
men jag vet att jag inte ska fråga
aldrig ifrågasätta
för då hade jag kanske sett
att dina ord var mjuka men din säng var hård
att dina löften vara stora men dina lögner var större
jag faller alltid för dig ändå
jag håller dig i handen och allt jag säger är fel
mina kläder är värdelösa
mina ord är ett evigt eko
du varnar och du säger
f ö r l å t
men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för
alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde
din själ som låtsas vara trasig
min själ som skriker ditt namn
aldrig någonsin hittar de till varandra igen
för illusionen är förstörd och till **** får jag syn
du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra
de som ser när dina ögon blir mörka
de som ser dina läppar runt en flaska
mörka väggar och du är borta
någon dag kommer du få höra
om natten jag spenderade hos din vän
eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen
viskningar på stan och folk som ser igenom dig
du är en kliché
och inget känns okej längre
Nov 12, 2019
Nov 12, 2019 at 4:15 AM UTC
So I wondered to myself how it got to this...
The Silence...no hello, no sleep tight alright, whats for dina or where you been dear... It's all gone, we both walked on.
Our lives been split, we met, we parted, we forgot the part where we been friends, where we meant something to the other for a little while. No bother, just another day have passed and life has happened. We adapted and soon we will forget the times we spent being friends, laughing out loud, being proud and being sisters from different mothers.
My heart hurts, my mind can't find a reason to say it's okay, but one day all will be well and Bells my friend we might meet again so until then ciao for now... 2016/02/09
Dec 20, 2016
Dec 20, 2016 at 1:28 AM UTC
jag skulle ljuga om jag inte erkände att jag minns dig
jag minns hur din famn var som en vagga för min trötta kropp
jag minns hur ditt leende satte ett stopp på allt jag trodde att jag var
för med dig så räckte inte mina andetag eller trösten jag trodde skulle göra dig hel
det räckte inte med maten jag fyllde din kyl med eller när jag träffade dina vänner som kollade på tjejer som om de vore tårtor i ett skyltfönster
precis som du gjorde
du höll upp mig med ett snöre med saxen nära till hands
snälla klipp ner mig och låt mig träffa marken innan du hinner skada mig igen
tänk om jag hade sagt så
tänk om jag sa åt dig att sluta
istället lät du mig vakna i fläckar av blod och i en kropp som inte längre kändes som min
men du lät mig aldrig vara ledsen för det var ju din själ som skulle vara trasig
det var ju du som förtjänade sympati
för en gång sa du ju
f ö r l å t
och om jag inte säger okej till allt du vill så är det mitt eget fel
det är mitt fel att dina ögon inte längre är blå
men att mitt lår är lila från ditt grepp
jag minns den mörka parkeringsplatsen och hur jag gick från skratt till chock av din hand runt min hals
tänk om det hade varit suddigt som en dröm
istället minns jag mer än jag önskar
hur allt var så naturligt och självklart för dig
och då var det redan för sent att säga nej
min rygg mot din vägg blev min plats och jag skämdes över såren som du skapade
för kanske var det jag som låtit dem ta form
smärta
du bar en mantel av svek och ändå kunde jag inte se igenom dig
din skönhet försvann i ögonblicket mitt namn och våldtäkt nämndes i samma mening
men även nu känns det fortfarande som att jag vill säga okej
att allt är...
okej
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:20 PM UTC