Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"steg" poems
Give a little bit of my Shangri La back to me. Lets recall the 99p Scotch best at JD Weatherspoons, revisiting  Bradford by National Express because we saw  "Bob Sue and Rita too" on Channel 4 and on a whim had to have B&B; down Manning Lane. Let's see tea shops show civic pride serving a strong Bergamont. No queue jumping, spitting or cussing in the streets. Lets not be afraid to care, and go back to the early 1990s on the cusp of the Premiership to see  Notts County verses Luton Town. Their six pointer with an overturned milk float to presage the desperation and long before the aerobic  internet entertained us. Funded Public libraries venturing openings on Sunday's and thank Steg from Scorpion records at High Wycombe, grateful for all those post restantes.
0
Jan 10, 2013
Jan 10, 2013 at 4:54 PM UTC
A first for Zest.
I kveld gikk jeg kjører over grønne enger Jeg så en rød solen og en oransje månen stige løpet lilla himmel et sted i byen en brann brant og svart røyk steg høyt over Jeg tenkte på deg ... og jeg holdt kjører ...
0
Sep 11, 2014
Sep 11, 2014 at 6:33 PM UTC
og jeg holdt kjører ...
Ta meg av bremsen. Legg meg inn og legg ett teppe over min -kropp- Ligg med meg i halsen. Ta din mørke visdom og hjelp meg ut. Gå med smååå steg. Bort mot meg. Ta meg inn og,, drep min sorg og drep min sorg og drep min sorg og drep den.
0
Nov 15, 2013
Nov 15, 2013 at 5:27 PM UTC
Pieces of sudden stuff
To høje søjler Støder sammen, rammes af solens stråler, fra øst. I vest flettes der fingre, varmen i mellem, smelter glas. Sådan går digtet om du og jeg, “metaforer i krig”. Jeg slås uden om de tunge kys, og jeg drysser din berøring med kobber. Våde kys og din kobberkrop bliver grøn. Kemien kaster vandpatroner på kobberkroppens fysiske følelser. Vandstanden steg og lavt blev højt.
0
Jul 18, 2018
Jul 18, 2018 at 6:39 PM UTC
Untitled
Hösten vandrar norrut Små steg Denna vackra årstid som släcker hopp och väcker liv i det trott utdöda Tidigt på morgonen brinner träden som sol som längtan
0
Oct 28, 2015
Oct 28, 2015 at 3:27 AM UTC
Som bränder
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
0
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:36 PM UTC
Lov
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
Continue reading...
39