Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"stanna" poems
Solskenet verkar bara stanna för en dag Värmen drar sig snabbt tillbaka och ger plats åt en välbekant kyla Som har satt sina spår under alla dessa år På väg mot nya skyar Ändå samma blåa färg Jag bosätter mig här och ger plats åt samma gamla tankar Som har satt sina spår under alla dessa år Regnmolnen verkar favorisera mitt hem Jag skulle aldrig nånsin kommit hit men det fanns plats åt samma gråa skurar Som har satt sina spår under alla dessa år
0
May 13, 2015
May 13, 2015 at 1:48 PM UTC
Omformulerad
20 minuter av frihet känns det den härliga, kyliga brisen är renande. Små fåglar delar glädjen av en ny dag. Solen småtittar genom träden som släpper små löv som liknar snö. Trädens vaggnade och vinden påminner mig om havet. Det känns fridsamt, Jag vill stanna kvar. 10 minuter kvar av frisk vind som blåser genom mig, känns helande. Alla tankar försvinner. Jag vill stanna kvar. 5 minuter kvar av otrolig harmoni av öppet sinne for skönhet och inget annat. Av känslor som flödar genom mig, av att vara en del av det hela, av att vara älskad och uppleva detta med all sinnen öppna. Tiden är ute men jag vill stanna kvar. Nostalgi
0
May 16, 2011
May 16, 2011 at 1:36 PM UTC
Höststund
Hon brukar ha på sig en mössa Som gömmer en del av långa håret En gyllene kaskad som inte blöter Men är *** lugnande, och skiner Mössan skämmer aldrig bort ansiktet Huset till hennes fina ögon, gul, grå, och blå En blandning som måste bedömas som perfekt Så tydlig som en plus en är lika med två Det känns alltid bra att resa söderut Att flygga utifrån språngbrädan Och att ta **** tack vare vinden Som blåser periodiskt när hon andas ut Jag landar då på hennes mun Som hyser den hemliga bron Som väntar på att jag närmar mig för att hälsa på, Inte varje gång, men det blir alltid en härlig överraskning då Jag brukar stanna kvar där en stund Vaggad av vågorna bildas av hennes läppars kurvor Och inser att man kan väl resa utan att flytta på sig Jag står här orörlig och kysser henne Det räcker för att skapa nya banor Som leder till ett ställe som kallas extas Ett ställe som kan enbart finnas När vi är tillsammans, När det finns inget avstånd mellan oss När vi är i mitten av en sensuell dans Det är klart att jag vill ta ingen paus Men hellre fortsätta tills natten gradvis raderas av solen Tills det är dags att börja om resan igen.
0
Apr 3, 2020
Apr 3, 2020 at 4:47 AM UTC
Resan (1/2)
Det var en gång En man bestämde sig att lämna allt bakom sig För att söka framgång Det var en gång En man åkte till en främmande stad Bara för att han hade tillstånd Och hört om den på en verkstad Det var en gång En man hamnade I en värld mer mystisk Än han trodde Det var en gång En man som försökte Vänja sig vid kulturen Hamnade vilsen Det var en gång En man tänkte sig Att åka tillbaka Varifrån han kom Det var en gång En man föredrog Att stanna lite längre För att utforska mer och bättre Det började som en saga Man vet inte riktigt hur eller när det kommer sluta Men mannen förväntar sig Att i framtiden kunna dela med sig Av att han levde lycklig i flesta av sina dagar Med sina gamla och nya kompisar Kanske med några barn Men troligen med kärlek.
0
Mar 9, 2020
Mar 9, 2020 at 3:24 PM UTC
Händelser
En del av något Som gör det hel En sak utan stort värde Om det står ensam En cell utanför en organism En krydda före en måltid En tegelsten utanför en vägg Ett faktum utan vetenskap Element finns överallt De formar allt vi känner till Från atomer till universumet Från likgiltighet till kärleken De är orsaken bakom livet Resultatet av döden Det finns så mycket att prata om Jag har inte tillräckligt med papper De andra elementen kommer stanna kvar I mitt huvud tills de flyr Gradvis igenom mina fingrar Om få sekonder eller några minuter Få timmar eller några dagar De kommande orden kommer försvinna Nedanför en ogenomskinlig filt Tills jag kommer tillbaka Och slår åter tangenterna|
0
Mar 28, 2020
Mar 28, 2020 at 4:46 AM UTC
Element