Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
"kanske" poems
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar och jag är trött på att tårar faller ner från min kind. Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett instagram konto som hette kalle balle kalle balle är ful. Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år, men alla andra skrattade så vad ska man göra då ? Läraren sa inget fast han allting såg han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg. Även om dem flesta mobiler är på surr så hör jag allt twitter som pågår i detta *** och jag vet att det mesta inte är om mig och jag vet att man inte borde bry sig men jag bryr mig. och det känns så motsägelsefull för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig att bry sig, men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig och nu finns det för mycket att bry sig, att bry sig om. Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra, jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det. Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster, när jag plötsligt ser en bild, jag tror jag ser ett mönster. här uppifrån som utanför vårt fönster. för vi är ett *** fullt av instängda fåglar, det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar och duvor gökar ugglor, och jag och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga och jag tror jag är en pingvin men kanske är det bra för jag är jag.
0
Mar 2, 2018
Mar 2, 2018 at 1:05 AM UTC
Fåglar Flyger Fritt (typ)
Hej jag heter Kalle, jag är 17 vårar och jag är trött på att tårar faller ner från min kind. Det hände senast i torsdags morgon i klassrummet när nina skapat ett instagram konto som hette kalle balle kalle balle är ful. Jag tyckte det var töntigt för vi är sjutton år, men alla andra skrattade så vad ska man göra då ? Läraren sa inget fast han allting såg han bara twittra på om något som jag ej kommer ihåg. Även om dem flesta mobiler är på surr så hör jag allt twitter som pågår i detta *** och jag vet att det mesta inte är om mig och jag vet att man inte borde bry sig men jag bryr mig. och det känns så motsägelsefull för jag har alltid hört att det är någonting fint i att bry sig att bry sig, men nu när jag är större är det som att världen har växt med mig och nu finns det för mycket att bry sig, att bry sig om. Hej jag heter Kalle och jag mår inte bra, jag får notiser om att det är så ungdomar ska ha det. Jag sitter i min plats längst bak i klassrummet till vänster, när jag plötsligt ser en bild, jag tror jag ser ett mönster. här uppifrån som utanför vårt fönster. för vi är ett *** fullt av instängda fåglar, det finns svanar som alla anar kommer växa och bli kända som alla vill vara det finns kråkor som är stolta över att ta andras lycka/ det andra har , och det finns hackspettar och duvor gökar ugglor, och jag och jag är rädd att jag är en pingvin eller en struts jag vet inte om ni vet men av alla 10000 fåglar är just dem de ända som inte kan flyga och jag tror jag är en pingvin men kanske är det bra för jag är jag.
Continue reading...
38
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
0
Feb 18, 2020
Feb 18, 2020 at 12:36 PM UTC
Lov
Det var länge sen, vi såg varandra En dag som jag aldrig kommer glömma Vi satt på soffan hos mig, det var lugnt då Två själar i ett *** verkligen lyckliga och fria Åtminstone, jag minns att det kändes så Vi tittade på en film, vars titel jag inte kommer nämna För att det är för svårt att komma ihåg detta Så svårt att fokusera När det finns en sån tjej som sitter så nära Ett ansikte, en kropp, en sinnesstämning, idealiska Jag kunde inte sluta begrunda Jag håller på att ordna och skriva Allt som virvlar just nu i min hjärna ”Jag har tur!”, kan jag väl påstå För sen, vi gick till sovrummet och fick komma Så nära som natur kan tillåta Under en natt som blev den tredje och sista Innan du bestämde dig att flytta tillbaka Nu, känns det konstigt för att du är borta Är det ett riktigt minne eller drömde jag?   Livet är som en berg- och dalbana Som man inte riktigt har kontroll på Fast, det finns en sak som du kan göra Varje dag, ta ett steg baklänges bara Utan att titta över axlarna Titta hellre upp på himlen, du kan gärna stirra Kanske ser du åter en hund som rider en sköldpadda Tänker på mig och börjar skratta Tills du är tvungen att sluta gå För det finns nån som står i vägen Nån som kanske gjort detsamma Med ögonen fast på molnen Om jag skulle vara helt ärlig, måste jag avslöja Att i hemlighet, hoppas jag det blir jag Det låter självisk förstås, det vet jag Men det är väl min dikt så jag får bestämma Resten av historien kommer jag inte berätta Det är bara att tänka sig ”Den som lever får se”.
Continue reading...
39
tunga täcken och dina andetag bläcket i din hud och dina fina ord jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod fläckar som du låter finnas kvar du känns som mitt paradis för ibland vill du hålla om mig men oftast vill du ha mer dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis du ser ledsen ut men du fortsätter ändå jag tror att det är okej för du vill ju ha mig jag vill gråta du vill romantisera du säger ju att jag är fin när jag gråter även när det är du som orsakat tårarna gillar du det? är du stolt? för mina ögon brinner när dina bara är blå jag är en saga och du är min prins det finns ingen krona på ditt huvud så du låter makten koras i dina händer istället men det är okej vi är okej du greppar hårt och blåser på såren lämnar mig för ett bloss från cigaretten jag känner lukten av rök på dina kläder men jag vet att jag inte ska fråga aldrig ifrågasätta för då hade jag kanske sett att dina ord var mjuka men din säng var hård att dina löften vara stora men dina lögner var större jag faller alltid för dig ändå jag håller dig i handen och allt jag säger är fel mina kläder är värdelösa mina ord är ett evigt eko du varnar och du säger f ö r l å t men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde din själ som låtsas vara trasig min själ som skriker ditt namn aldrig någonsin hittar de till varandra igen för illusionen är förstörd och till **** får jag syn du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra de som ser när dina ögon blir mörka de som ser dina läppar runt en flaska mörka väggar och du är borta någon dag kommer du få höra om natten jag spenderade hos din vän eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen viskningar på stan och folk som ser igenom dig du är en kliché och inget känns okej längre
0
Nov 12, 2019
Nov 12, 2019 at 4:15 AM UTC
naivitet
tunga täcken och dina andetag bläcket i din hud och dina fina ord jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod fläckar som du låter finnas kvar du känns som mitt paradis för ibland vill du hålla om mig men oftast vill du ha mer dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis du ser ledsen ut men du fortsätter ändå jag tror att det är okej för du vill ju ha mig jag vill gråta du vill romantisera du säger ju att jag är fin när jag gråter även när det är du som orsakat tårarna gillar du det? är du stolt? för mina ögon brinner när dina bara är blå jag är en saga och du är min prins det finns ingen krona på ditt huvud så du låter makten koras i dina händer istället men det är okej vi är okej du greppar hårt och blåser på såren lämnar mig för ett bloss från cigaretten jag känner lukten av rök på dina kläder men jag vet att jag inte ska fråga aldrig ifrågasätta för då hade jag kanske sett att dina ord var mjuka men din säng var hård att dina löften vara stora men dina lögner var större jag faller alltid för dig ändå jag håller dig i handen och allt jag säger är fel mina kläder är värdelösa mina ord är ett evigt eko du varnar och du säger f ö r l å t men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde din själ som låtsas vara trasig min själ som skriker ditt namn aldrig någonsin hittar de till varandra igen för illusionen är förstörd och till **** får jag syn du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra de som ser när dina ögon blir mörka de som ser dina läppar runt en flaska mörka väggar och du är borta någon dag kommer du få höra om natten jag spenderade hos din vän eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen viskningar på stan och folk som ser igenom dig du är en kliché och inget känns okej längre
Continue reading...
53
Det var en gång En man bestämde sig att lämna allt bakom sig För att söka framgång Det var en gång En man åkte till en främmande stad Bara för att han hade tillstånd Och hört om den på en verkstad Det var en gång En man hamnade I en värld mer mystisk Än han trodde Det var en gång En man som försökte Vänja sig vid kulturen Hamnade vilsen Det var en gång En man tänkte sig Att åka tillbaka Varifrån han kom Det var en gång En man föredrog Att stanna lite längre För att utforska mer och bättre Det började som en saga Man vet inte riktigt hur eller när det kommer sluta Men mannen förväntar sig Att i framtiden kunna dela med sig Av att han levde lycklig i flesta av sina dagar Med sina gamla och nya kompisar Kanske med några barn Men troligen med kärlek.
0
Mar 9, 2020
Mar 9, 2020 at 3:24 PM UTC
Händelser
jag skulle ljuga om jag inte erkände att jag minns dig jag minns hur din famn var som en vagga för min trötta kropp jag minns hur ditt leende satte ett stopp på allt jag trodde att jag var för med dig så räckte inte mina andetag eller trösten jag trodde skulle göra dig hel det räckte inte med maten jag fyllde din kyl med eller när jag träffade dina vänner som kollade på tjejer som om de vore tårtor i ett skyltfönster precis som du gjorde du höll upp mig med ett snöre med saxen nära till hands snälla klipp ner mig och låt mig träffa marken innan du hinner skada mig igen tänk om jag hade sagt så tänk om jag sa åt dig att sluta istället lät du mig vakna i fläckar av blod och i en kropp som inte längre kändes som min men du lät mig aldrig vara ledsen för det var ju din själ som skulle vara trasig det var ju du som förtjänade sympati för en gång sa du ju f ö r l å t och om jag inte säger okej till allt du vill så är det mitt eget fel det är mitt fel att dina ögon inte längre är blå men att mitt lår är lila från ditt grepp jag minns den mörka parkeringsplatsen och hur jag gick från skratt till chock av din hand runt min hals tänk om det hade varit suddigt som en dröm istället minns jag mer än jag önskar hur allt var så naturligt och självklart för dig och då var det redan för sent att säga nej min rygg mot din vägg blev min plats och jag skämdes över såren som du skapade för kanske var det jag som låtit dem ta form smärta du bar en mantel av svek och ändå kunde jag inte se igenom dig din skönhet försvann i ögonblicket mitt namn och våldtäkt nämndes i samma mening men även nu känns det fortfarande som att jag vill säga okej att allt är... okej
0
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:20 PM UTC
han
jag skulle ljuga om jag inte erkände att jag minns dig jag minns hur din famn var som en vagga för min trötta kropp jag minns hur ditt leende satte ett stopp på allt jag trodde att jag var för med dig så räckte inte mina andetag eller trösten jag trodde skulle göra dig hel det räckte inte med maten jag fyllde din kyl med eller när jag träffade dina vänner som kollade på tjejer som om de vore tårtor i ett skyltfönster precis som du gjorde du höll upp mig med ett snöre med saxen nära till hands snälla klipp ner mig och låt mig träffa marken innan du hinner skada mig igen tänk om jag hade sagt så tänk om jag sa åt dig att sluta istället lät du mig vakna i fläckar av blod och i en kropp som inte längre kändes som min men du lät mig aldrig vara ledsen för det var ju din själ som skulle vara trasig det var ju du som förtjänade sympati för en gång sa du ju f ö r l å t och om jag inte säger okej till allt du vill så är det mitt eget fel det är mitt fel att dina ögon inte längre är blå men att mitt lår är lila från ditt grepp jag minns den mörka parkeringsplatsen och hur jag gick från skratt till chock av din hand runt min hals tänk om det hade varit suddigt som en dröm istället minns jag mer än jag önskar hur allt var så naturligt och självklart för dig och då var det redan för sent att säga nej min rygg mot din vägg blev min plats och jag skämdes över såren som du skapade för kanske var det jag som låtit dem ta form smärta du bar en mantel av svek och ändå kunde jag inte se igenom dig din skönhet försvann i ögonblicket mitt namn och våldtäkt nämndes i samma mening men även nu känns det fortfarande som att jag vill säga okej att allt är... okej
Continue reading...
31
Dagen jag inte vaknar och mitt huvud ligger tungt kvar på kudden Dagen då mitt hjärta somnat och mina leder stelnat till Dagen du vaknar utan mig vid din sida och dagen du kommer hem till ett hus där jag inte längre bor När breven har blivit för många och bläcket i pennan tagit **** När mina fötter blivit för trötta och rört marken för sista gången När du inte längre behöver trösta mig eller säga att allt kommer bli okej För allt har redan blivit okej När jag inte kan ta emot kramar och inte kan säga hejdå För min rätt till hejdå var förbrukad så fort jag insåg att jag kanske aldrig vaknar igen Och hur den tanken kändes bra Jag hoppas att du inte behövde se mig så Jag hoppas att du ringde någon och jag hoppas att alla kan förlåta mig på det sättet jag aldrig kunde förlåta mig själv
0
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:16 PM UTC
Självmordsbreven
Det var en sak jag ville säga En sak som plötsligt blev flera Det är så det brukar gå I mitt huvud, råkar allt förändras Jag vill att du närmar dig Inte för att det är en hemlighet Men för tiden det ger mig För att samla på mig tillräckligt med mod Jag vet inte hur du kommer reagera Jag hoppas att du inte tar det illa Fast, jag vet det inte kan hända Borde jag hellre ha använt tro, tycka, eller tänka? Det finns inget som är säkert När du är i området Det här matar problemet som blåser upp lite mer varje dag Eftersom du är här, fast i mina tankar, oavsett vägen jag tar Det känns nu som jag har sagt för mycket Jag är förvirrad, helt enkelt Kanske, blir det bättre om jag håller tyst i alla fall Jag blir rädd, jag blir kall Jag behöver värma mig Kom fortare, hjälp mig! Det är bara en sak som räknas Bara en sak, jag lovar Det var en sak jag ville säga En sak du ska veta En sak bara Det är faktiskt en fråga En fråga till dig Som ungarna skulle säga Får jag en chans på dig?
0
Feb 26, 2020
Feb 26, 2020 at 4:59 AM UTC
Du