Hello Poetry
Submit your work and get some sparkles! Create free account
Dazzling humanity obscuring my vision How can I see in a rolling sea Who shall I live for if not for myself With a biting, scratching, pain takes its place inside my skin Bypassing old routines, yet I am not free They come back The pain passes and the thoughts are thrown into the sea again. Newfound bud in a struggling soul An inner self with a small sack, heavy as a locomotive Will a dusk want to rise A sunrise to set A heart to bleed Through picturesque details A critical harvest Newly spun eyes to hear with In cheerful songs the fiddler cries Common homeland in different cities In original forms and sacred things, to be approached with reverence Midsummer dance in the prolonged cold Maintaining the aspiration to breathe life into one's past In the hope of better timber for the coming day. (TheOriginal poem in Swedish written by me) Bländande mänsklighet skymmer min syn Hur skall jag se i ett böljande hav Vem ska jag leva för om inte mig själv Med bitande, klösande smärta tar sin plats innanför min hud Kringgår gamla rutiner ändå är jag ej fri De kommer tillbaka Smärtan går över, tankarna kastas i havet igen Nyfunnen knopp i en ytterst kämpande själ Ett inre med liten säck, tung som ett lok Vill en skymning stiga? En soluppgång sjunka Ett hjärta blöda Genom pittoreska detaljer En kritisk skörd Nyspunna ögon att höra med I ****** visa gråter spelmannen Gemensam hembygd i olika städer I ursprungliga former och heliga ting, ska nalkas med vördnad Midsommardans i den långvariga kylan Bibehålla strävandet att blåsa liv i ens förflutna I hopp om bättre virke för kommande dag.
0
May 16
May 16, 2026 at 8:40 PM UTC
A day of many
Dazzling humanity obscuring my vision How can I see in a rolling sea Who shall I live for if not for myself With a biting, scratching, pain takes its place inside my skin Bypassing old routines, yet I am not free They come back The pain passes and the thoughts are thrown into the sea again. Newfound bud in a struggling soul An inner self with a small sack, heavy as a locomotive Will a dusk want to rise A sunrise to set A heart to bleed Through picturesque details A critical harvest Newly spun eyes to hear with In cheerful songs the fiddler cries Common homeland in different cities In original forms and sacred things, to be approached with reverence Midsummer dance in the prolonged cold Maintaining the aspiration to breathe life into one's past In the hope of better timber for the coming day. (TheOriginal poem in Swedish written by me) Bländande mänsklighet skymmer min syn Hur skall jag se i ett böljande hav Vem ska jag leva för om inte mig själv Med bitande, klösande smärta tar sin plats innanför min hud Kringgår gamla rutiner ändå är jag ej fri De kommer tillbaka Smärtan går över, tankarna kastas i havet igen Nyfunnen knopp i en ytterst kämpande själ Ett inre med liten säck, tung som ett lok Vill en skymning stiga? En soluppgång sjunka Ett hjärta blöda Genom pittoreska detaljer En kritisk skörd Nyspunna ögon att höra med I ****** visa gråter spelmannen Gemensam hembygd i olika städer I ursprungliga former och heliga ting, ska nalkas med vördnad Midsommardans i den långvariga kylan Bibehålla strävandet att blåsa liv i ens förflutna I hopp om bättre virke för kommande dag.
Sometimes a poem can be as beautiful in it's originally written language and the translation
mrsw
Written by
27/F/Sweden
May 16
May 16, 2026 at 8:40 PM UTC
Request permission to use this poem