jag skulle ljuga om jag inte erkände att jag minns dig
jag minns hur din famn var som en vagga för min trötta kropp
jag minns hur ditt leende satte ett stopp på allt jag trodde att jag var
för med dig så räckte inte mina andetag eller trösten jag trodde skulle göra dig hel
det räckte inte med maten jag fyllde din kyl med eller när jag träffade dina vänner som kollade på tjejer som om de vore tårtor i ett skyltfönster
precis som du gjorde
du höll upp mig med ett snöre med saxen nära till hands
snälla klipp ner mig och låt mig träffa marken innan du hinner skada mig igen
tänk om jag hade sagt så
tänk om jag sa åt dig att sluta
istället lät du mig vakna i fläckar av blod och i en kropp som inte längre kändes som min
men du lät mig aldrig vara ledsen för det var ju din själ som skulle vara trasig
det var ju du som förtjänade sympati
för en gång sa du ju
f ö r l å t
och om jag inte säger okej till allt du vill så är det mitt eget fel
det är mitt fel att dina ögon inte längre är blå
men att mitt lår är lila från ditt grepp
jag minns den mörka parkeringsplatsen och hur jag gick från skratt till chock av din hand runt min hals
tänk om det hade varit suddigt som en dröm
istället minns jag mer än jag önskar
hur allt var så naturligt och självklart för dig
och då var det redan för sent att säga nej
min rygg mot din vägg blev min plats och jag skämdes över såren som du skapade
för kanske var det jag som låtit dem ta form
smärta
du bar en mantel av svek och ändå kunde jag inte se igenom dig
din skönhet försvann i ögonblicket mitt namn och våldtäkt nämndes i samma mening
men även nu känns det fortfarande som att jag vill säga okej
att allt är...
okej
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:20 PM UTC
I finally wrote a poem
and it was about you
but I’m no longer sure that I know who you are
and the colours you leave seem bleak and tired
the pills let me fall asleep
yet I still dream of you
the dreams aren’t nightmares
and that’s more than I can say about my conscious mind
it spins on a wheel like a hamster runs without a goal
and I’m chasing proof of my feelings
perhaps a medal to symbolize that I truly tried
tried to make you care
waiting for a message
I hope it took you longer than two seconds to write
I’m sick of sending paragraphs if I never get one back
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:19 PM UTC
I remember poems about happier times
words like candy, eyes and love
now the only candy I see are the ones displayed to taunt me
the eyes I’m met with are filled with discontent
a longing
of which is not for me
but the love I feel still shows its presence
for it laughs in my face and it calls me naive
it presses nails to my palms and an itch in my throat
holds me down and begs me to come up
underwater
I don’t like the droplets in my eyes
the stains they leave on my cheeks
nor the redness they bring to my whites
yet it persists and doesn’t say a word when it comes
instead it holds the door open as soon as it leaves
“I’ll be right back”
and it’s telling the truth
I don’t tell the truth
lies come easy and I wonder how that happened
for I wonder if I’m a victim of nurture or if it’s faulty wiring of my own
does it even matter if no one listens?
that’s another lie
for I know people would listen
and I curse myself for not thinking that’s enough
because what if you don’t want to listen?
I always lend you my ear
still afraid of the day you won’t return the favour
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:18 PM UTC
boys and men with their frizzy hair and baggy clothes
veins decorating hands and dirt trapped under nails
hands and nails of which have touched me
hands and nails of which have stained me
they tell me not to cry, yet they do anything to cause the tears
still I have seen some of them cry
the tears that make their irises brighter
for they bring redness to their whites
yet boys and men are quick to wipe them away
I hope they lay awake at night and remember what they did
while I continue cursing myself for feeling so much
for all I know is that
I am so terrifyingly good at making people fall out of love with me
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:17 PM UTC
Dagen jag inte vaknar och mitt huvud ligger tungt kvar på kudden
Dagen då mitt hjärta somnat och mina leder stelnat till
Dagen du vaknar utan mig vid din sida och dagen du kommer hem till ett hus där jag inte längre bor
När breven har blivit för många och bläcket i pennan tagit ****
När mina fötter blivit för trötta och rört marken för sista gången
När du inte längre behöver trösta mig eller säga att allt kommer bli okej
För allt har redan blivit okej
När jag inte kan ta emot kramar och inte kan säga hejdå
För min rätt till hejdå var förbrukad så fort jag insåg att jag kanske aldrig vaknar igen
Och hur den tanken kändes bra
Jag hoppas att du inte behövde se mig så
Jag hoppas att du ringde någon och jag hoppas att alla kan förlåta mig på det sättet jag aldrig kunde förlåta mig själv
Jul 10, 2021
Jul 10, 2021 at 8:16 PM UTC
I sat on your windowsill and you were paranoid about your car
I filled your fridge and your freezer and I cooked even if you didn’t ask
you’d grab me hard from behind with a look in your eyes that I couldn’t quite place
you didn’t know how to clean and you kept the same sheets for way too long
despite the blood stains I’d left on them
I finally let you read my poems but I don’t think you ever understood them
they’re not flawless so it’s okay
the places you went to were lame but I didn’t dare to tell you
turns out my friend didn’t like you and it may be inappropriate to choke me in your car
to think my neck was left blue from the way you’d attack it
but I’m young and I thought that was affection and what *** was like
because you were older and you liked ***
I think you liked it a lot
sometimes I didn’t want to but maybe I should give up just for you because maybe that’s what love is
you must know more than me
you got drunk way too easily and then you’d be over me again
but that’s what I see in movies and what I read in books so it must be okay
I think your taste in music is bad and your friends are immature
you let them know you were inside of me an hour ago
but I suppose it’s okay even if it feels strange hearing you say it
I didn’t cover up my bruises when I met your family and only your father mentioned it
but that just made it worse
we stayed up late and sometimes I’d follow you to work
that’s where you saw me cry for the first time
I cried a lot that day
it hurts to think about that sometimes and that’s why I’m getting help
because I cry when I put on makeup and I cry when I see your clothes
I can’t wear that same perfume and I’m always on edge
you said it’s my fault because you warned me and said sorry
but I don’t think you can feel remorse if you don’t know what you’re apologizing
for
you made me feel like I was crazy and then I stopped answering your texts
I said okay
and then I left
Nov 19, 2019
Nov 19, 2019 at 3:23 AM UTC
tunga täcken och dina andetag
bläcket i din hud och dina fina ord
jag glömmer nästan att sängen är dekorerad med mitt blod
fläckar som du låter finnas kvar
du känns som mitt paradis
för ibland vill du hålla om mig
men oftast vill du ha mer
dina händer är för ivriga och blåmärken är bevis
du ser ledsen ut men du fortsätter ändå
jag tror att det är okej för du vill ju ha mig
jag vill gråta
du vill romantisera
du säger ju att jag är fin när jag gråter
även när det är du som orsakat tårarna
gillar du det?
är du stolt?
för mina ögon brinner när dina bara är blå
jag är en saga och du är min prins
det finns ingen krona på ditt huvud
så du låter makten koras i dina händer istället
men det är
okej
vi är okej
du greppar hårt och blåser på såren
lämnar mig för ett bloss från cigaretten
jag känner lukten av rök på dina kläder
men jag vet att jag inte ska fråga
aldrig ifrågasätta
för då hade jag kanske sett
att dina ord var mjuka men din säng var hård
att dina löften vara stora men dina lögner var större
jag faller alltid för dig ändå
jag håller dig i handen och allt jag säger är fel
mina kläder är värdelösa
mina ord är ett evigt eko
du varnar och du säger
f ö r l å t
men du vet aldrig vad du ber om ursäkt för
alkohol i vårt blod och mina tårar på din kudde
din själ som låtsas vara trasig
min själ som skriker ditt namn
aldrig någonsin hittar de till varandra igen
för illusionen är förstörd och till **** får jag syn
du är inget mästerverk och jag tycker synd om de andra
de som ser när dina ögon blir mörka
de som ser dina läppar runt en flaska
mörka väggar och du är borta
någon dag kommer du få höra
om natten jag spenderade hos din vän
eller telefonsamtalen från personen du träffade senast för en kvart sen
viskningar på stan och folk som ser igenom dig
du är en kliché
och inget känns okej längre
Nov 12, 2019
Nov 12, 2019 at 4:15 AM UTC
he came, i cried
a blanket wrapped around me and a bra I’ve just unclasped
because he asked me to
they always do
I fall into pattern and I do as he pleases
and he tells me it’s on my conditions
and I’m too tired of definitions
for I don’t know what’s right or wrong
I’m afraid he’s just like them
and I’m so sick of wearing a thong
fluttering eyelashes and doing makeup only for him
my worth boiled down to a simple *** doll
tell me to reach for the alcohol
at least that makes me feel better for a while
when he’s not around
he’s n o t around
Nov 8, 2019
Nov 8, 2019 at 4:54 PM UTC
whirlwinds dust ashes
it wanders and follows your every step
your hair turns into moss, your fingertips connect with your accomplice
someday you will have to saw them in two
I wonder if your laugh will be the same once its your fingers under the blade
you’re turning bald and your nose is merely a button
can you smell the stench you create every time you lower your lip?
do you see the trail of destruction?
your bed is a coffin
your heart is non-existent
it’s a shame your teeth don’t even match the vision
your eyes aren’t rubies and your gums aren’t ******
glory is fictious, horns are the dream
not even that is what it may seem
for your head is a block of dirt and your thoughts are deflated
perhaps the worms came and ate them
perhaps they feast on you the same way you feast on me
except you don’t
the feast is your imagination
your perception is pitiful
you are forever insubstantial
Sep 13, 2019
Sep 13, 2019 at 8:17 AM UTC
why do I write when I’m sad?
how do I express emotions when they aren’t bad?
I’ve got my mind turned off and my ghost is asleep
I replaced him with my soul and traded love for spontaneity
a disembodied existence
incorporeity
value connection and protection
but never hold your words
they escape the weak grip of your promises like hummingbirds
premises of sobriety and vandalizing the heart of your lover
games and rules we never follow
declare yourself the oracle of Apollo
villains of the world and ink in your skin
tell ourselves we practice deadly sin
reflection in the mirror and that wicked look you carry
they know you’re not here to Hail Mary
abuse with no release
I feel sorry for them and you’re not a masterpiece
prove it with marks on my neck
show you the bruise on my thigh
I’ve finally escaped your high
Jul 18, 2019
Jul 18, 2019 at 9:39 PM UTC